Landmärke visar möjligheter

Kajstaden i Västerås, Sverige av C.F. Møller Architects

KL-trä till nya höjder. Det nio våningar höga huset Kajstaden av KL-trä i Västerås är Sveriges högsta byggnad helt av trä. Med sin unika silhuett och oregelbundna, förhöjda etagevåningar som sträcker sig upp mot himlen har den blivit ett nytt landmärke längs med Öster Mälarstrand.

Niovåningshuset vid Kajstaden börjar lika imponerande som det slutar. Den förhöjda sockelvåningen som utformats för att ge byggnaden en stadsmässig karaktär bidrar till intrycket av en byggnad som vilar tryggt i sin omgivning. 

– Vi ville att huset skulle ha både en tydlig början och ett avslut uppåt som ger spänst och elegans. Högst upp finns två etagevåningar med högre rumshöjd och annorlunda takutformning som bryter av mot övriga hus och skapar en spännande silhuett, säger Ola Jonsson, ansvarig arkitekt och associerad partner på C.F. Møller Architects.

Huset är ett av de första i den stadsdel som håller på att växa fram som en förlängning av Västerås stadskärna. I den nya kvartersstaden byggs nu runt 700 lägenheter, torg och marinor som knyts ihop med omgivande grön­områden. Stor vikt har lagts vid att utforma byggnaden så att den tar tillvara på platsens kvaliteter alldeles invid Mälaren med utsikt över vattnet, staden och ett vidsträckt tall­landskap.

– De stora glaspartierna samt inramade balkonger mot sydväst ger bostäderna generöst med dagsljus och kontakt med omgivningarna. Byggnadens höjd och arkitektur bidrar med ett landmärke för den nya stadsdelen och blir samtidigt ett riktmärke som visar vad som är möjligt att åstadkomma med hållbart byggande, säger Ola Jonsson.

Samtliga fem hus i det kvarter som C.F. Møller ritat upp hade som minsta krav att de skulle uppföras med träfasad. Och efter gemensamma diskussioner bestämde man sig för att bygga det högsta huset av enbart trä – och att göra det utan kompromisser. 

– Varken byggherren eller entreprenören hade byggt i trä förut, men bestämde sig för att gå »all in«. Det har lett till att väggar, bjälklag, balkonger, hisschakt och trapphus är byggda av KL-trä. Förutom bottenplattan finns inga bärande delar av betong i huset över huvud taget, berättar Ola Jonsson. 

I stort sett hela stomsystemet är producerat i Martinsons KL-träfabrik i Bygdsiljum utanför Skellefteå. Den höga graden av pre-
fabricering gjorde att det bara tog tre dagar för tre personer att montera varje våningsplan. Stomsystemet som utvecklades här ligger nu till grund för Martinsons nya modell för objektsanpassade stommar för flerbostadshus. Jämfört med tidigare modeller innebär det en större renodling och fokus på just stommen, eftersom man märkt att det är det som efterfrågas.

– Byggentreprenörer är vana vid att räkna på stomkomplettering, och det innebär att steget att välja trä blir mindre än vid en högre färdigställandegrad. Det känns också roligt att kunna erbjuda ett stomsystem som är så effektivt och i ett sådant prisintervall att det även attraherar allmännyttan, säger Daniel Wilded, produktchef hos Martinsons.

Den bärande stommen av KL-trä för laster från vind, snö och nyttig last till grunden via väggar och bjälklagsskivor. För att undvika störande fackverk i den glasade fasaden som vetter mot vattnet har man kompletterat med stomstabiliserande väggar bakom kylskåp och extra uppställningsväggar. De dubbla lägenhetsskiljande väggarna av KL-trä är några centimeter tjockare jämfört med om man skulle ha använt dubbla regelväggar.
I gengäld har man fått en extremt stabil
konstruktion som väl klarar de vindlaster den långsmala byggnaden utsätts för. 

– I och med att huset är så pass högt och får ta mycket vindlast mot långsidan hade det inte ens fungerat med regelväggar här, konstaterar Daniel Wilded.

En annan detalj som är signifikant för stomsystemet är att det utgår från installationer och dragningar i övergolv i stället för undertak. Ovanpå bjälklaget av KL-trä i botten kommer ett golvregelsystem från Granab med ljudisolering i form av mineralull och därefter ett vanligt golvskikt. Den valda lösningen gör också att systemet utan vidare uppfyller kraven för ljudklass B. 

När det gäller brandsäkerhet har man valt trapphus som är säkerhetsklassade enligt TR2, vilka fungerar som en sluss mellan trappan, hissen och entrédörrarna. Både där och i lägenheterna består de yttre väggskikten av gipsade, målade ytor. 

– Att vi inte har valt trä interiört beror framför allt på att vi inte har sprinkler och att försäkringsbolagen än så länge är relativt restriktiva med höga trähus. Än så länge har inga allvarliga bränder inträffat för trähus med massiv trästomme och de få bränder som uppstått har i första hand rört byggarbetsplatser innan brandskyddet varit på plats, säger Ola Jonsson.

Fasaderna består däremot av värme­behandlad träpanel som svartpigmenterats. Undantaget är insidan av balkongramarna som är klädda med obehandlad panel och spelar en central roll i det arkitektoniska utseendet. Utformningen av dropplåten för avrinning i balkongens nederkant bildar ytterligare en tilltalande estetisk detalj. 

Balkongerna och ramarna är självbärande och byggda helt av korslimmat trä.

– Det som är allra mest intressant i stomlösningen är egentligen inte själva bjälklagen, utan hur det ser ut där de möts, säger Daniel Wilded.

Exakt hur detta fungerar vill han inte avslöja. Men en viktig poäng har varit att bara använda mekaniska förband med träskruvar, ibland förstärkta med hålplåtar, för att det ska vara enkelt att demontera och återvinna delarna när byggnaden når slutet av sin livslängd.

– Jag har varit med i en samverkansgrupp med uppdrag av Näringsdepartementet att ta fram strategier för utvecklingen mot en biobaserad cirkulär ekonomi, vilket passar bra in här. Målet är att bygga så mycket som möjligt med biobaserade material som också kan ingå i en livscykelkedja. När huset har stått sin livslängd kan det demonteras och kanske användas till en enklare byggnad, i nästa steg omvandlas till enklare byggmaterial som spånskivor, därefter till mer fiberbaserade material som textilier och pappersmassa och i sista skedet tas tillvara som biomassa eller förbränning, säger Ola Jonsson.

Både han, Daniel Wilded och Erik Dansbo, som är investeringschef hos byggherren Slättö Förvaltning, har sett ett ökande intresse för fastigheter med en tydlig hållbarhetsprofil. Detta har inte minst gällt det nya niovåningshuset som nu sålts vidare till Balder och Tredje AP-fonden.

– Det ligger i tiden att se över hur man kan bygga så effektivt och miljövänligt som möjligt. Produktionen av ett hus utgör en väldigt stor del av det totala koldioxidutsläppet under dess livslängd. Här hade vi möjlighet att göra något som ligger i framkant och skapa något hållbart över tid, säger Erik Dansbo.

Genom att bygga huset av trä i stället för betong räknar man med att ha kunnat minska koldioxidutsläppen med 550 ton. Som jämförelse kan nämnas att ett ton motsvarar ungefär 500 mils bilkörning eller en flygresa mellan Stockholm och Rom. Och hållbarhetsprofilen har inte bara attraherat fastighetsmarknaden, utan också människor som velat bo i det nya hyreshuset.

– När huset skulle presenteras hade Slättö Förvaltning hyrt en konferenslokal för 200 personer på Steam Hotel, som ligger mitt­emot. Men det var så stort intresse att alla inte fick plats att sitta, berättar Ola Jonsson.

Hållbarhetstänket finns också med i olika funktioner som de boende kan dra nytta av. Här finns till exempel växthus, elbåtspool och cykelverkstad. Den stora in­glasade entrén fungerar som mötesplats och hubb med postfack och inrymmer även kylskåp, där matleveranser kan lämnas om inte hyresgästerna är hemma. Kombinationen av hållbarhetsprofil, finurliga funktioner, det fina läget och uppmärksamheten kring att det är landets högsta trähus med massiv trä­stomme är förmodligen några av de bidragande orsakerna till det stora intresset för huset. Men den som vill bo i landets högsta trähus med massiv trästomme kan förmodligen inte räkna med att göra det länge till då nya, högre projekt redan är på gång. 

– Vi ser fram emot att det byggs fler och högre trähus framöver. Men det viktiga är inte höga trähus i sig utan att fler byggnader uppförs med trä och att byggindustrin ställer om till ett mer hållbart sätt att bygga. I dag är industriell träteknik överlägset andra material i det perspektivet. Att det skulle bli det högsta bostadshuset i trä var inget vi tänkte på när vi utvecklade huset, men blir en fin symbolisk effekt som visar vad som är möjligt att göra i trä just nu, säger Ola Jonsson.

Text Sara Bergqvist

Läs de senaste artiklarna

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor. Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy.