Karaktäristiskt tak och exponerat KL-trä

Haus Gables i Atlanta, Georgia, USA av MALL

Karaktäristiskt tak ger dockskåp nytt liv i full skala med medvetet valda fejkmaterial och exponerat KL-trä

Det är något speciellt med att rita sitt första hus. Då är det lätt att ryckas med och vilja införliva alla sina arkitektoniska drömmar i en och samma byggnad. Och om man heter Jennifer Bonner och är konceptuell konstnär som vill blåsa upp en av sina små modeller i full skala – då blir det gärna extra allt.

– Haha, jag vet, det känns som att jag försökt trycka in alldeles för många idéer i det här huset. Men det är min första byggnad! Jag kunde inte låta bli, säger Jennifer Bonner.

Haus Gables har sina rötter i konstprojektet »Domestic Hats« som skapades för ungefär fem år sedan. Projektet består av en utförlig studie där amerikanska Jennifer Bonner producerade stiliserade modeller av hustak i Atlantas villaområden. Några år senare kokade hon ner hustaksprojektet till »The Dollhaus«, vilket är precis som det låter – ett dockskåp. Dockskåpet blev i sin tur en 1:12-skalig förlaga till Haus Gables. Efter att i tio år ha undervisat på Harvard samt arbetat med sin konst vid sidan om skulle äntligen en av hennes abstrakta idéer bli verklighet. Med en liten, smal tomt i Atlanta och pengar ur egen ficka började Bonner planera huset.

Haus Gables består uteslutande av KL-trä – i golv, inner- och ytterväggar samt tak. Men medan KL-trä är ett beprövat byggmaterial i Europa kan man i USA räkna de konstruktioner som nyttjar KL-trä på ena handens fingrar. För Bonner blev därför materialet en del av hennes experiment.

– Jag arbetade tidigt i projektet med en engelsk ingenjör. När jag berättade för honom att jag ville ha ett exponerat innertak, där man verkligen upplevde dess rymd och geometri, sa han att jag borde använda KL-trä. För mig var det något nytt och spännande. Men i dag är jag ett stort fan av KL-trä! Det känns som en naturlig fortsättning på traditionen att bygga med timmer. Förutom dess hållbarhetsaspekter kan det i USA bli ett alternativ till våra innerväggar som i stort sett uteslutande är gipsväggar.

Huset består av 87 KL-träelement som transporterades till byggplatsen på 11 lastbilar. Ingen panel var den andra lik. Bonner var på byggplatsen så ofta hon kunde, initialt för att kontrollera att alla de element hon beställt var i rätt dimensioner. Men hon pendlade även fortsättningsvis mellan Boston och Atlanta för att se att byggarbetarna hanterade träet på rätt sätt. Eftersom de var vana vid att jobba med gipsväggar var de snabba med att fylla i hål och andra ojämnheter i träet, något Bonner i sin tur fick korrigera med sandpapper och andra verktyg för att få tillbaka träets unika karaktär. 

Även om Bonner var noga med att träets kvalitet skulle synas på vissa ställen var hon lika mån om att eliminera det på andra. För, som hon själv säger, att använda för mycket exponerat trä skulle ge ett alldeles för skandinaviskt uttryck. Därför lät hon täcka flera väggar och delar av fasaden med fejkmaterial – en blinkning till uppväxten i den amerikanska södern där marmor- och olika mosaikimitationer i fattiga delar länge använts för att ge intrycket av pengar. Vid en första anblick får man intrycket att materialen indikerar var ett rum slutar och ett annat börjar, men i verkligheten är det inte alls så. Fejkmaterialen applicerades som ett slags tunna klistermärken och blev på så vis mer eller mindre en del av träet. 

För Bonner hade de två funktioner. Dels att vara ett slags motpol till träet, dels att täcka över de ställen där el- och vattenledningar dragits. Samtliga fasadväggar har försetts med vit stuckatur som imiterar tegel, men två av dem har dessutom fått en extra behandling.

– Vi sprejade dem med samma typ av små reflektiva glaspärlor som finns i motorvägarnas mittstreck. Detta gör att huset i viss belysning gnistrar och glimmar. Jag var lite orolig för hur det skulle se ut i verkligheten, om grannarna skulle klaga. Men det blev inte så farligt, det blev fint.

Det som verkligen ger huset karaktär är emellertid dess tak. Det var här projektet började, resten av byggnaden skulle mest följa som en konsekvens av takets utformning. Genom att exponera innertaket påverkar dess form även interiören. I vissa rum skjuter taket i höjden, medan det på andra ställen sänker sig ner. Genom att placera ut 22 kvadratiska fönster på ett sätt som kan upplevas slumpmässigt, är det utifrån svårt att avgöra var rummen är placerade samt vilket våningsplan ett fönster tillhör. En kollega till Jennifer Bonner uttryckte det som att »huset är fyra gånger så stort på insidan som det är på utsidan«.

– Huset ligger på en väldigt liten tomt, men det känns inte alls så när man befinner sig inuti huset. Innertaket skapar en luftig känsla, flera av rummen har en väldigt hög takhöjd med mycket naturligt ljus från åtminstone två eller tre fönster.

Genom att använda sig av sex olika typer av tak och låta dem mötas uppe på byggnaden skapas ett kaotiskt och spretigt uttryck. Just denna lite virriga känsla gjorde det svårt att övertyga KL-träproducenter om att använda materialet i designen. Med husets alla vinklar och vrår ansågs det inte kostnadseffektivt att svarva ut de 87 helt unika elementen. De tyckte att det skulle bli för mycket spillträ. Men Bonner lyckades själv visa att det på ett effektivt sätt gick att skära ut flera delar ur ett och samma KL-träblock – och fick med sig österrikiska producenten KLh. 

– Jag är glad att vi kunde använda materialet. KL-trä klarar av stora spann och kunde på ett smidigt sätt skapa de volymer jag ville ha. Många som använder KL-trä gör det för att kunna bygga snabbt, hållbart och kostnadseffektivt. Och visst, det är bra det också, men för mig handlade det om att demonstrera att du kan skapa så många olika geometriska former med KL-trä, säger Jennifer Bonner.

Konstruktionen restes på 14 dagar och Bonner följde fascinerat bygget. När kranarna satte väggar och tak på plats fick hon på nära håll se hur hennes dockskåp fick liv. Efter många år i den akademiska och konstnärliga världen hade Bonner funderat på vad arkitektur egentligen är. Hennes slutsats var att teori och praktik kan ligga väldigt nära varandra.

– Var går gränsen mellan en husmodell och färdigt projekt? Jag tycker inte att det behöver finnas någon skillnad. En ritning eller modell kan också anses vara ett färdigt arkitektoniskt projekt. När jag tänker på de människor som bor i ett hus föreställer jag mig att de går runt inne i den lilla modellen jag skapade. Inuti dockskåpet.

Text Erik Bredhe

Läs de senaste artiklarna

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor. Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy.