Lägre klimatavtryck med digital hjälp

Foto: David Valldeby

Monterade KL-träelement på Cederhusen den 12 januari 2021. Byggnaden har fungerat som ett pilotprojekt för att med digitala verktyg minska klimatavtrycket redan på ritningen.

ARTIKEL Minska byggnadens klimatpåverkan redan på ritningen. Med utvecklade digitala hjälpmedel är det möjligt att göra en livscykelanalys och direkt se vad olika val egentligen innebär för byggnadens klimatavtryck.

Att göra en livscykelanalys är i sig inget nytt, men hittills har arbetet inneburit många steg och mycket manuellt arbete, vilket är både omständligt och kostsamt, konstaterar Anna Ervast Öberg, affärs - och projektutvecklingschef på Folkhem.
– Det har varit ett yxigt sätt att jobba efter som de olika programmen inte har kunnat prata med varandra, utan vi har manuellt fått ta ut informationen vi behöver. Det blir dyrt, samtidigt som risken för fel i data ökar med handpåläggningen och vi inte heller har möjlighet att kvalitetssäkra resultatet. Det är fortfarande det vanligaste arbetssättet men nu finns det kunskap och verktyg för att arbeta smartare. I samband med uppförandet av det första trähuset i projekt Cederhusen i Hagastaden i Stockholm inledde Folkhem ett samverkansprojekt med teknikkonsultföretaget Bjerking för att se hur det var möjligt att minska byggnadens koldioxid utsläpp. I en digital livscykelanalys jämförde de data för fyra leverantörer av trästommen, och genom att välja den leverantör med mest energisnål produktion kunde de halvera byggnadens klimatpåverkan. Det innebär en besparing på 500 ton koldioxidekvivalenter.
Programmet, One Click LCA, kopplar ihop ritprogrammet för till exempel arkitekt och konstruktör med information från leverantörerna. Det gör det möjligt att direkt på ritningen jämföra vilken klimatpåverkan olika val av material och leverantörer har.
– När arkitekten eller konstruktören ritar en 3D-modell så länkar den till programmet, och när man gör en justering i konstruktionen så syns det direkt hur den påverkar till exempel klimat och kostnad, säger Robert af Wetterstedt, hållbarhetsspecialist på Bjerking och samordnare för projektet.
Men, tillägger han, för att det ska fungera så behöver hela branschen se över sin kunskap i hur man arbetar digitalt. Anna Ervast Öberg drar samma slutsats:
– Även om vi har verktyg som gör fina 3D-modeller som vi lämnar vidare till byggentreprenören, så fungerar det inte om den som ska leverera materialet kommer med en papperslista, utan alla i processen måste vara delaktiga i digitaliseringen, säger hon.

För att kunna jämföra material krävs att informationen om dem följer samma standard och att man studerar den på detaljnivå. För att från svensk träindustris sida bidra till detta har Svenskt Trä nyligen driftsatt den webbaserade portalen traprodukter.se, där varje ansluten leverantör lägger in sin information utifrån ett standardiserat format. I ett första skede kan beställare besöka portalen för att ta del av informationen, men så småningom ska den via ett applikationsgränssnitt kunna kopplas ihop med andra program och databaser.
– Fram till nu har det inte funnits någon standardisering, vilket innebär att beroende på varifrån man hämtar referensdata så kan resultaten bli väldigt olika. Genom att använda exakt data i stället för uppskattningar blir
beräkningarna mer tillförlitliga, säger Christer Green, projektledare för digitalisering hos Svenskt Trä.
Varje artikel får i portalen en unik identitet, ett »global trade item number«, GTIN,
vilken är nyckeln till den unika information som finns inlagd i varje artikel.
– Varje artikel blir genom sin unika identitet spårbar genom hela sin livscykel. I framtiden ska du kunna veta exakt vilket material som finns var i byggnaden samt dess klimatavtryck, säger Christer Green.

Portalen ska dels bidra till ökad byggproduktivitet, dels hjälpa byggaktörerna att göra en klimatdeklaration på rätt sätt. I dag måste vissa byggnader ha en energideklaration och allt fler miljöcertifieringssystem för byggnader – till exempel Miljöbyggnad och BREEAM – kräver att det finns en livscykelanalys. Miljökravet blir ännu tydligare den 1 januari 2022. Enligt det lagförslag som Boverket har utvecklat på uppdrag av regeringen ska då alla nya byggnader som kräver bygglov klimatdeklareras.
– Inom några år räknar man med att kra
­ ven skärps och att klimatbelastningar och -prestanda ska anges i deklarationen, och om tio år kommer det att finnas gränsvärden som inte får överstigas. Det kräver ytterligare kunskap, teknik och datasystem, säger Robert af Wetterstedt.
Beräkningar från Boverket visar att kostnaden för att klimatdeklarera en enfamiljsvilla handlar om summor i spannet 30 000– 60 000 kronor. För större fastigheter kan kostnaden vara betydligt högre. Med en automatiserad process kan den kostnaden sänkas markant.

Men framför allt innebär digitaliseringen att bygg - och fastighetssektorn får bättre möjlighet att minska sina utsläpp från de 12,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, som den enligt Boverket genererade år 2016, till visionen om noll nettoutsläpp år 2045.
– För att vi ska få en längre livslängd på våra byggnader behöver vi ha koll på materialet. Vi behöver få en bättre förståelse för hur vi kan klimatoptimera våra projekt och hur vi bäst utformar husen. Genom att få fram beslutsunderlag som visar koldioxidavtryck kan vi i ett tidigt skede fatta beslut som är avgörande för byggnadens hållbarhet, säger Anna Ervast Öberg.

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor. Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy.