Karlskronas stadsplan, med sina många militära byggnader, torg, paradgator och tre pampiga kyrkor, speglar den svenska stormaktens höga ambitioner. Här finns också flera intressanta träbyggnader i både större och mindre skala. Repslagarbanan vid Örlogshamnen tillhör en av stadens äldsta bevarade byggnader och är med sina 300 meter Sveriges längsta träbyggnad. Amiralitetskyrkan från 1685 är Sveriges största träkyrka. Sida vid sida med det mer monumentala Karlskrona finns även mer pittoreska stadsdelar med vacker träbebyggelse.
Karlskronas stadskärna är uppbyggd på öar. Björkholmen, som sitter ihop med centrumön Trossö, representerar den äldsta delen av staden. I den här delen av Karlskrona byggde de första varvsarbetarna sina låga små trästugor, och det sägs att det mesta av virket kom från flottan. På mark som tidigare användes som parkeringsplats står nu Kilströmskaj, ett av Karlskronas mest omtalade bostadsprojekt. Byggt av trä, men den här gången av byggelement i korslimmat trä från Södras anläggning i Värö.
Kilströmskaj ligger på en udde på Björkholmens östra sida, helt nära Saltöbron. Bakom projektet står Svensk bostad-sutveckling. Det är ett dotterbolag till företaget SBUframtid som är en ägarsamverkan mellan Wingårdhs arkitektkontor, JSB construction och Kai-Larsen affärsutveckling. Företagetsaffärsidé är att bygga flerfamiljshus av trä med hög designgrad till attraktiva priser genom industriell byggproduktion.
–Styrkan med vårt upplägg är att tre olika perspektiv och kompetenser finns representerade från start i varje projekt. Vi går från projekt-till processbaserade arbetsmetoder och inkluderar arkitekten på ett tidigt stadium, säger Torsten Kai-Larsen, VD och grundare till SBU Framtid.
Kilströmskaj är ritat av Wingårdhs med Gerth Wingårdh och Joakim Lyth som ansvariga arkitekter. Projektet tar avstamp i platsen där den bärande tanken har varit att bostadshusen tydligt ska skilja sig från övrig bebyggelse och bilda en egen plats i stadsbilden. Redan vid start fanns det två uttalade ambitioner. Dels att man skulle bygga av trä i så stor utsträckning som möjligt, dels att projektet skulle innehålla en socialt hållbar komponent och ge någonting tillbaka till staden och dess invånare.
–En världsarvsklassad stad med starka traditioner och anor från sent 1600-tal ställer förstås höga krav på det som ska byggas. Initialt behövde vi därför övertyga länsstyrelsen om att det vi föreslog hade relevans. Vi plockade bland annat fram den första stadsplanekartan från slutet av 1600-talet för att kunna sätta platsen i en historisk kontext. När man har möjlighet att bygga nytt är det viktigt att man har med sig historien, att man tittar bakåt men även blickar framåt, säger Joakim Lyth.
Resultatet är tre unika träbyggnader som med sina kraftiga geometriska grundformer och tydliga silhuetter lånat karaktärsdragfrån Karlskronas landmärken. En större och två mindre byggnader definierar platsen och skapar en tydlig innergårdsmiljö. Byggnadsvolymernas olika form har öppnat för en stor variation av bostäder, och bland de 44 lägenheterna finns allt från etagelägenheter och lägenheter med radhuskvaliteter till »bokaler« med möjlighet till verksamhet i markplan. Genom att arbeta med neddragen takfot uppfattas sex-och fyravåningshusen som lägre än de är. Byggnadernas silhuett är tydlig, och precis som kustens fyrar och båkar syns Kilströmskaj från långt ute till havs.
Lägenheterna i markplan har egna entréer och privata uteplatser, medan övriga har inglasade balkonger som sticker ut vinkelrätt från fasaden för bästa utsikt. Under husen finns ett gemensamt garage samt förråd och teknikutrymmen. Mot sydväst har en offentlig gradäng byggts upp mot gården, och på kajen kommer en restaurang att öppna under våren.
–Vår förhoppning är att de boende på Björkholmen och i centrala Karlskrona ska se kajen som en ny offentlig platsför umgänge. Den har inte kommit till av en tillfällighet, utan för att vi vill tydliggöra att området inte bara tillhör de boende, säger Torsten Kai-Larsen.
Projektet har inte haft någon spikrak väg sedan Wingårdhs började rita på det hösten 2014. Byggplanerna överklagades i flera instanser innan Mark-och miljööverdomstolen valde att inte ta upp ärendet våren 2018. I början av 2019 inleddes byggnationen, och i december 2020 kunde de första köparna flytta in. Två av dessa var Jan och Marie Lennartsson som väntat i fyra år på sin trerummare i Kilströmskaj. De lockades framför allt av det centrala läget och närheten till havet, men också av husens estetik och det faktum att de skulle byggas av trä.
–Det känns bra att bo i ett trähus, men framför allt harKilströmskaj ett uttryck som tilltalar oss. Jag tycker om det historiska anslaget där arkitekterna har tagit intryck av stadens många monumentala byggnader. Det här är ett sätt att utveckla Karlskrona i rätt riktning på ett annorlunda sätt, säger Jan Lennartsson.
De tre husen är uppförda med en stomme av korslimmat trä där elementen är 140 millimeter tjocka på de nedre planen och 120 på de övre. På utsidan sitter 220 millimeter hård isolering, därefter följer en luftspalt och ytterst fasaden av cederträspån, vilket allt som allt ger en vägg på 400 millimeter. Att konstruktionen saknar ångspärr i plast innebär en betydande miljövinst, men också att isoleringen inte kunde göras tjockare med tanke på risken för kondens. Tack vare att träkonstruktionen saknar köldbryggor blir värmeförlusterna ändå mycket små. Husen beräknas uppfylla normen för passivhus. Att Kilströmskaj har kommit så långt när det gäller husens energiprestanda innebär att projektet kvalat in för finansiering med gröna lån. Det ger lägre ränta,men också en stabil finansiering eftersom placerarna är måna om att deras förvaltade medel ska skapa miljönytta och bidra till en hållbar samhällsutveckling.
–När man vill bygga i trä på ett konkurrenskraftigt och bra sätt är det viktigt att materialvalet kommer in tidigt i projektet. Det går inte att vara stomneutral eftersom förutsättningarna mellan en betongstomme och en trästomme ser så olika ut att det är svårt att växla om under resans gång.
Frågor vi ställt oss när vi arbetat med Kilströmskaj är hur vi ska kunna utnyttja träets exakthet och förmåga till prefabricerbarhet på bästa sätt. Vi har strävat efter att komma lite längre i de industrialiserade processerna kring träbyggande, säger Joakim Lyth.
Majoriteten av väggarna i Kilströmskaj utgör ävenhusens tak, vilket ställt speciella krav på klimatskalet, inte minst eftersom platsen är väderutsatt. Valet föll på cederträspån som infärgats i rött, svart och grått och brandsäkrats industriellt. Processen sker genom vakuumtryckimpregnering där brandskyddsmedlet fixeras i träets cellstruktur.
–Cederträspånen har ett naturligt rötskydd och passar bra på utsatta ställen. Infärgningen gör fasaden hållbar och underhållsfri. Målsättningen är att den ska stå livstiden ut, säger Torsten Kai-Larsen.
Hanteringen av ljud kan vara en utmaning för nya byggnader. Vid byggnationen av Kilströmskaj har man tagit hjälp av byggnadsakustiker Klas Hagberg på Acouwood. Han har utvecklat bjälklagen så att de ska klara kraven i ljudklass Bsom är högre än minimikraven i Boverkets byggregler, BBR.
Lösningen bygger på att alla installationer ligger ovanpå bjälklaget av massivträ. Installationsspalten mellan massivträelementet och parkettgolvet öppnar för rationella installationer och ger en effektiv dämpning av stegljud. Utrymmet fungerar även som ett horisontellt schakt till varje lägenhet, vilket gör att installationerna kan fästas mot installations-golvet. På så sätt undviks kontakt mellan dem och bjälklaget, och vibrationer från installationerna har då inte möjlighet att fortplantas vidare till underliggande lägenhet. Den viktigaste åtgärden är ändå att inget bjälklag är så långt att det riskerar att hamna i en sådan svängning som örat uppfattar.
Även om Jan och Marie Lennartsson inte riktigt hunnit bo in sig i sin lägenhet har de redan uppmärksammat den höga komforten. Investeringen i extra tjocka bjälklag och innerväggar för bättre ljudisolering har gett utdelning. Det har även de överdimensionerade ventilationskanalerna för tilluft som ger en i det närmaste ljudlös ventilation.
–Lägenheten är verkligen otroligt tyst. Vi upplever inga störande ljud, varken mellan lägenheterna eller utifrån, trots att vibor hyggligt nära Saltöbron.
Paret ingick i den skara av köpare som tecknade sig för en lägenhet tidigt i projektet. Under resans gång har de fått möjlighet att komma med input för att utveckla och förbättraprojektet.
–Det har varit en spännande process, där vi känner att alla involverade lyssnat på oss som ska bo i Kilströmskaj och varit genuint intresserade av våra åsikter.
Kim Ahlmalm är ledande montör på Fristad bygg som ansvarat för att montera både stommen och fasaden. Kim har en lång och gedigen erfarenhet av korslimmat trä. Sedan han monterade sin första vägg för åtta år sedan har det hunnit bli cirka 4000 element.
–Korslimmat trä är ett väldigt tacksamt material att arbeta med. Har man bara varit noggrann med den första nivåns pallning mot betongplattan så är det otroligt smidigt att montera elementen. Ibland krävs ett visst mått av problemlösning, fördelen med trä är att det öppnar för relativt enkla justeringar jämfört med montage av betongelement.
Kim och hans team har samarbetat med tillverkaren Södra kring hur man kan utveckla och förenkla montaget. Han menar att det som kan göras på fabrik ska göras där i syfte att öka effektiviteten.
–Man skulle till exempel kunna fuktsäkra ändträytorna från start genom att tejpa dem på fabriken. Det är sådant som vi fick göra ute på byggarbetsplatsen. Jag och vår konstruktör Adam Kihlberg tittar också på hur byggande med korslimmat trä kan effektiviseras. Det handlar främst om logistikplanering, men också om utvärdering av modellerna för infästning.
På Kilströmskaj har man behövt mycket gips föratt uppfylla brandkraven. En annan lösning hade varit att använda ett sprinklersystem. Det skulle ha minskat behovet av gips, vilket är en erfarenhet som Torsten Kai-Larsen tar med sig till nästa projekt.
–Väger man in den faktiska hanteringen av gips påbyggarbetsplatsen så blir det inte dyrare att använda ett sprinklersystem. Det är ett val som även gynnar gestaltningen och användandet av mer synligt trä interiört. Sammantaget har vi lärt oss mycket av Kilströmskaj. Byggelementens precision har öppnat för nya produktionsmetoder, säger han.