Bank som vågar tänka nytt

ARTIKEL Med sitt nya kontor i Nederländerna har Triodos bank tagit hållbarhet till sin yttersta spets. Byggnaden är helt cirkulär, vilket innebär att allt material i den utom grunden kan demonteras och återanvändas. Den är dessutom världens första materialbank.

Det nya bankkontoret är vackert beläget i natursköna De Reehorst Estate i Zeist, tolv minuters tågresa från Hollands fjärde största stad Utrecht. Sett från ovan påminner byggnaden lite om en utdragen treklöver. Några meter bort tar skogen vid i en böljande rörelse som följer byggnadens form. Men det är inte skogen som fått ge vika för byggnaden, utan tvärtom.
– Vi hade en rapport som visade hur fladdermössen flög och ville inte inkräkta på det. Så vi ritade byggnaden på ett sådant sätt att vi kunde hålla tio meters avstånd till de befintliga träden, berättar Erik Mulder som ansvarat för projektet tillsammans med Thomas Rau på Rau arkitekter.
Att det nya bankkontoret hamnade där det gjorde i det större geografiska perspektivet var inte heller någon slump. Det var här i trakterna som banken startade sin verksamhet för 40 år sedan.
– Bakgrunden var att vi hade växt ur våra gamla lokaler och letade efter nya. Till skillnad från vad som var fallet med vårt tidigare kontor hade vi som absolut krav att det skulle ligga nära tågstationen. Och så skulle det uttrycka vår identitet. Men när vi letade kunde vi inte hitta någon lämplig yta i omedelbar anslutning till någon av de centralt belägna städerna, som Utrecht eller Amersfoort, säger Matthijs Bierman, före detta vd för Triodos bank i Nederländerna och djupt involverad i byggandet av det nya kontoret.

Triodos bank har en uttalad hållbarhetsprofil, där alla investeringar ska leva upp till kraven på god ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. När banken började planera för det nya kontoret 2011 ville man förstås också att den egna byggnaden skulle ligga långt fram på hållbarhetsområdet. För att komma fram till exakt vad det skulle innebära hölls flera workshoppar tillsammans med arkitekten, landskapsarkitekten, inredningsarkitekten och andra konsulter.
– Efterhand som planerna fortskred la Thomas Rau även fram idén om att byggnaden skulle vara helt cirkulär, vilket banken var djärv nog att sluta upp kring, säger Erik Mulder.
Redan på ett tidigt stadium bestämde man också att byggnaden skulle uppföras i trä.
– Det var Triodos själva som fattade beslutet att den bärande konstruktionen skulle vara helt av trä, vilket är ganska unikt för en byggnad av den här typen. Men det känns också som ett helt logiskt beslut med tanke på den inriktning på hållbarhet och cirkularitet som det här projektet har, säger Sander Kok, projektledare hos JP van Eesteren som konstruerat byggnaden.
Det innebär att precis allt material i byggnaden, förutom betonggrunden, kan demonteras och återanvändas i nya sammanhang. För att detta ska vara möjligt har man använt trä som bärande stomme.
– Enda undantaget till träet är att vi stöttat upp med tunna stålpelare mellan glaselementen i fasaden för att undvika att golvet bågnar när man går på insidan av fönstren. Stålpelarna leder även ner vattnet från taket, säger Erik Mulder.
Därutöver har man undvikit alla typer av elastiska fogmaterial och enbart använt skruvar i metall – totalt 162 382 stycken – som lätt kan plockas bort igen.
Allt material som använts i byggnaden är noga dokumenterat, inklusive kvaliteter och specifikationer från leverantörerna och var någonstans i byggnaden som materialet finns.
– Vi jobbar i 3D och bygger upp hela byggnaden i datorn, där vi kopplar på information om varje enstaka element. Thomas Rau har skapat en plattform för det här med olika identitetsnummer som gör att vi kan se exakt vad vi skulle kunna ta ut från byggnaden och återanvända, berättar Erik Mulder.

Materialen har dessutom registrerats i materialbanken Madaster, en ny publik tjänst där fastighetsägare kan registrera materialtillgången i sina fastigheter.
– Triodos nya bankkontor är först i världen med att göra det i den här skalan. Det innebär att vi med den nya byggnaden inte bara har skapat ett finansiellt bankkontor, utan också en materialbank, konstaterar Erik Mulder.
Bakgrunden till Madaster och att man börjat tänka i de här banorna handlar om insikten att världens råvaror och materialresurser är begränsade. I takt med att tillgången på olika material minskar och priserna ökar kommer det inte bara att bli lönsamt att återanvända material på det här sättet – det kommer också att bli helt nödvändigt för att få jordens resurser att räcka till.
– I dagsläget är koppar det material i byggnaden som har det största finansiella värdet. Men när det blir aktuellt att plocka ut materialen om ett antal år kanske detta har ändrats. Och resursmässigt kanske det är större brist på någon typ av material som det inte är brist på i dag – till exempel trä som blir allt dyrare. Därför finns det ett stort värde i att registrera allt material i byggnaden, förklarar Erik Mulder.
En viktig förutsättning när det gällde såväl cirkularitet som byggnadens hållbarhet i stort, var att använda trä sombärande konstruktion.

OM NÅGON VILL SKRUVA NER HELA BYGGNADEN OM 20 ÅR SÅ KOMMER DET ATT GÅ UTMÄRKT.

Byggnaden utgår från tre torn i olika höjder, som kopplats samman i ett gemensamt grundplan. Den unika bärande konstruktionen i vart och ett av tornens våningsplan påminner om svampar med svampfot och hatt med skivade fjäll på undersidan. På så vis blir träkonstruktionen också en påtaglig del av den visuella identiteten. Konstruktionen är en kombination av limträ och KL-trä, tillverkat i Holland men baserat på barrträ från Tyskland.
– Den svampliknande konstruktionen i mitten är gjord av limträ. Träkonstruktionen med trapphus som löper innanför denna, liksom bjälklagen kring hissar, garderober och toaletter är däremot gjorda av KL-trä. Det gäller också golvbjälklagen som består av 120 millimeter tjocka KL-träelement, korkmatta och flera ljudisolerande lager, berättar Erik Mulder.
Allt som allt gick det åt 1 615 kubikmeter limträ och 1 008 kubikmeter KL-trä. I restaurangen använde man sig dessutom av fem naturliga trädstammar som fick utgöra såväl visuella som bärande element.
Flera av elementen kunde prefabriceras och monteras i förväg. Det gällde bland annat stora delar av »svampkonstruktionen «, bjälklagen av KL-trä och vissa paneler.
– En unik detalj i detta sammanhang handlade om monteringen av de 16,5 meter långa träelementen till hisschaktet som vi satte på plats med ett enda lyft, berättar Sander Kok. Den höga graden av prefabricering gjorde att byggtiden kunde hållas relativt kort.
– Tack vare det kunde vi bygga tre våningar på bara några dagar och färdigställa allt på totalt 13 månader, berättar Erik Mulder.

Trä förekommer även på flera andra ställen i byggnaden. De små teknikhusen högst upp på taken är till exempel klädda fur som behandlats genom acetylering. Det förbättrar virkets beständighet och minskar underhållet. En del av stolarna i byggnaden, liksom handledarna vid brandtrappan är dessutom tillverkade av trä som tagits direkt från själva egendomen. Sett till alla fasta träinstallationer innebär det att byggnaden sammanlagt lagrar drygt 1 633 ton koldioxid, vilket är mer än den släpper ut – produktionstiden inkluderad.
– En annan sak som är rolig är att det redan finns flera cirkulära inslag i det här huset. Trägolvet i restaurangen är återanvänt och det gäller även träbjälkarna i taket som kommer från ett kontor i Rotterdam, säger Erik Mulder.
Trots att fasaden genomgående består av glas är akustiken i byggnaden god. Delvis beror det på dess mjuka, böljande form, som hindrar ljudet att studsa rakt mot det hårda glaset, men också på goda ljudisolerande egenskaper i golv- och väggbjälklag. Utöver det är innertaken i vissa utrymmen utrustade med ett perforerat akustikraster i metall.
– Kontorsutrymmena är dessutom försedda med heltäckningsmattor för ytterligare ljuddämpning. För att mattorna ska vara lätta att demontera i ett senare skede har de satts dit med hjälp av dubbelhäftande tejp, säger Erik Mulder.
Utöver de cirkulära inslagen har man även gjort flera andra åtgärder som bidrar till att göra byggnaden till en av de mest hållbara kontorsbyggnaderna i världen. En av dessa är anläggningens 3 000 kvadratmeter solpaneler som sitter på taket ovanför parkeringsplatsen. Tillsammans producerar de runt 505 000 kilowattimmar per år, vilket är mer energi än byggnaden förbrukar. Med hjälp av ett smart, dubbelriktat laddsystem kan de elbilar som finns anslutna till systemet användas för tillfällig lagring av energi som blir över om byggnadens eget behov av energi redan är tillgodosett.
De gröna sedumtaken på tornen fyller flera funktioner. Dels bidrar de till att samla upp vatten som sedan leds vidare och används för att spola toaletterna. Dels gynnar de traktens insekter och fåglar.
– På restaurangtaket som är lite större har man även planterat lite större växter som bidrar till ökad artrikedom genom att locka andra typer av fåglar och insekter, berättar Erik Mulder.
Sist men inte minst är byggnaden utformad för att ta tillvara och främja mänskliga värden. På varje våningsplan finns naturliga mötespunkter där kollegor kan träffas. I utrymmena mellan tornen finns både öppna ytor där man kan slå sig ner och diskutera, liksom mötes- och arbetsrum i flera olika storlekar. Bottenvåningen där restaurangen ligger är dessutom öppen för externa besökare.
Den glasade fasaden som omsluts av naturen bjuder både på fina utblickar och rikliga dagsljusinsläpp. Men flexibiliteten är stor. Om man inte vill ha dagsljus kan man enkelt skärma av det, temperaturen kan regleras överallt och alla fönster går att öppna.
– I den här byggnaden är det helt klart människan som står i centrum. Valfriheten är stor och det ska vara bekvämt och hälsosamt att jobba här. Naturliga, giftfria färger och material bidrar till en bra miljö – inte minst att huset är byggt av trä, påpekar Erik Mulder.
Det han själv är mest nöjd med när det gäller hela projektet är engagemanget från alla involverade som gjort att det verkligen har gått att få ihop alla delar till en lyckad helhet.
– Vår specialitet på Rau är att jobba med hållbara byggnader. Men det här är det allra mest cirkulära vi har gjort hittills. Om någon kommer och vill skruva ner hela byggnaden om 20 år och använda delarna eller bygga upp den någon annanstans så kommer det att gå alldeles utmärkt, och jag känner mig oerhört stolt över det, säger Erik Mulder. Sander Kok instämmer.
– Jag är stolt över att vi vågade ta oss an detta och att vara först i Holland med att realisera en hållbar byggnad i trä i den här skalan. Vi har lärt oss massor på vägen och har hjälpt till att sätta byggbranschen – och kanske till och med världen – i rörelse. Jag skulle jättegärna göra fler liknande projekt och
tillämpa det vi lärt oss här.

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor. Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy.