Där skogen öppnar sig i Rörbäck, öster om Varberg, bildar två nybyggda, långsträckta huskroppar tillsammans med tre äldre byggnader en gårdsmiljö. Både mangårdsbyggnaden och ladan ligger i fotspåren av gamla rivna byggnader. Förutom betongplattan är de nya husen helt byggda av en kombination av svensk furu och gran som lämnats obehandlat för att med tiden få en grå patina och åldras vackert. Mitt emellan står det gamla stenhuset som nu fått nytt vasstak.
– Byggnaderna som ligger här underordnar sig skogen, och de är byggda av samma material. Den gamla byggnaden i sten mot de nya i trä är en fin kombination, säger arkitekt Petra Gipp vars studio fick i uppdrag att rita de två nya byggnaderna som paret Anna och Caspar Sandgren hyr ut för samvaro och rekreation.
För tio år sedan köpte paret Sandgren ytterligare mark till sin skogsfastighet och blev därmed också med en gård, Rörbäck, som då hade stått obebodd i ett par decennier. Huvudbyggnaden var fallfärdig och gick inteatt rädda, men den befintliga gårdsmiljön ville de behålla.
– Dessa halländska gårdsbyggnader medsadeltak är skyddade, så även om man önskar kan man inte förändra dem. Vi ville infoga de nya husen i den gamla kulturtraditionen,det kändes roligt och rimligt. Därför ville vi behålla grundprincipen med den långa huslängan med boningshus i ena änden, som sedan fortsätter med stallet i den andra änden, och att ha ett sadeltak var självklart, säger Petra Gipp.
I det här fallet blev det inte något stall, utan i stället en vinterträdgård med fönster från golv till tak samt självöppnande takfönster. De nya byggnadernas utsida och tak består av obehandlad gotländsk furu och interiörerna är klädda med ett specialsortiment av svensk gran. Allt är byggt av lösvirke.
Husen står i en halländsk kulturbygd. Den ursprungliga formen var intressant att bevara, men arkitekterna ville uppdatera den.
– Vi har velat göra ett samtida uttryck genom att dra ihop formen. Genom att vi inte har någon utskjutande takfot blir det en mer sammanhållen form och volym. Det blir ett samtida uttryck av den traditionella byggnaden, säger Petra Gipp.
Taket i sig är en spännande konstruktion, ett faltak där obehandlat trä ligger som lockpanel utmed takets fall. Längst ner sitter en ståndbräda som sticker ut över gavlarna. Det finns inga stuprör eller hängrännor. Ståndrännan leder regnvattnet till ett antal utkastare, längs med långsidan, som sitter fast med smidda spindelben i fasaden och löser avvattningen från taket.
– Tidigare hade man problem med trätak och fukt, man fick lägga plåt under. Men nu har man tagit upp detta traditionella faltak, där panelen ligger på ett sätt så att det blir avrinning och vattnet inte blir stående och skadar träet, säger Petra Gipp.
Mattias Andersson, som varit ansvarig snickare och huvudentreprenör, har stor erfarenhet av att arbeta med trä. Han berättar att alla material har sin nackdel, och för träet är det risk för röta om man bygger fel. Därför ville han ge taket en extra säkerhetsåtgärd.
– Jag har inte arbetat med faltak tidigare. Men vi la riktig ytpapp, avsedd för papptak, som svetsades i fogarna för att säkerställa att vatten inte letar sig in i konstruktionen. Faltaket lades sedan ovanpå med extra kraftig strö- och bärläkt för att få in mycket luft under och för att vattnet ska kunna rinna ut, om det skulle komma in under falbrädorna, säger han.
Arkitekturen av den långa mangårdsbyggnaden avslöjar inte vad som väntar på insidan. På gårdsplanen rör man sig längs en sluten, träpanelad vägg – förutom ett utskjutande burspråk. Väl innanför ytterdörren öppnar sig byggnaden i båda riktningarna, med orangeriet till höger och själva boningshuset till vänster. Först med ett öppet kök, sedan en passage där man kan röra sig längs hela fasaden och varifrån rummen vecklar ut sig. I bortre änden ligger ett vardagsrum med stora fönsterpartier.
Arkitekt Petra Gipp
» I KÖKSHOLKEN KAN MAN KRYPA UPP OCH VARA I ETT MELLANRUM MELLAN UTE OCH INNE.«
– Huslängan sluter sig mot gårdsplanen och öppnar sig mot skogen genom att det är där de flesta fönster sitter. Men det är fint att ha köksholken som skjuter ut på gårdssidan. Där kan man krypa upp och vara i ett mellanrum mellan ute och inne. Den har också kontakt med det lilla stenhuset och ladan, säger Petra Gipp.
De stora fönstren, av kärnfuru, är placerade så att de möter skogen. De inre rummen har ett förhållande till och samspelar med de yttre rummen. Utsidans skog »pressas in« i rummen, som Petra Gipp uttrycker det. Volymen i rummen är också imponerande, och eftersom både väggar och tak är klädda med obehandlad träpanel finns det inget som stoppar ögat, utan rymdkänslan är enorm.
– Höjden inuti är som att få skogsrummens volym, säger hon. Förutom arkitekturen är själva inredningen också utformad och utvald till just Rörbäck.
Beställaren Anna Sandgren är inredningsarkitekt och har varit väldigt engagerad i hela projektet. Valet av ytterpanel hittade hon, efter efterforskning, på Gotland. Övirket har en hög densitet och höga halter av hartssyror som motverkar röta, det är viktigt att det är kärnfuru annars bör gran användas. Interiören tog hon hand om själv. Hon har ritat köken, badrummen, all fast inredning, belysning samt den lösa inredningen. Maken Caspar har också varit delaktig:
– Att valet föll på byggnader helt i trä var något som vi kände var naturligt. Vi äger själva ett certifierat skogsbruk som jag arbetar med på heltid. De gamla byggnadernas grundstenar har vi också återanvänt till yttertrappor, stödmurar och som trampstenar i trädgården. Det känns fint att det gamla nu pratar med det nya, säger Caspar Sandgren.
Byggnaderna är placerade på gjuten markplatta av betong. Inomhus har betongen sedan slipats och såpats och löper genom hela markplanet på bottenvåningen.
– Betongen är det bästa att grundlägga med. Sedan är det fint att det blir en tydlig kontrast i mötet mellan trä och betong, säger Petra Gipp.
Annars är hon förtjust i att arbeta med ett enda tydligt material i de projekt som kontoret är inblandat i. I det här fallet trä, från golv till tak.
– Det blir som att hugga ut ett rum ur ett träblock. Man skulpterar fram byggnaden. Med trä kan man jobba rumsligt och skulpturalt, med detaljer och i olika träslag och behandlingar, men man rör sig ändå med samma material.