När vi bygger av trä är det väldigt vanligt att vi använder oss av produkter som spån-, OSB- och plywoodskivor samt lättbalkar, limträ och korslimmat trä, KL-trä. Gemensamt för dessa produkter är att de har specifika egenskaper för sina ändamål, där trä och lim samverkar och tillsammans skapar en starkare produkt. Lim gör det möjligt att utveckla produkter som gör att vi kan behålla träets positiva egenskaper som låg vikt i förhållande till sin styrka samt hög flexibilitet och möjlighet till bearbetning. Genom att använda lim kan vi även effektivisera resursutnyttjandet. Det möjliggör till exempel längre spännvidder, styvare konstruktioner och minskad materialåtgång. Nackdelen är att de olika limsorterna i regel är fossila, vilket påverkar hur träprodukterna kan återvinnas. Flera av dem avger flyktiga gaser (VOC), varav formaldehyd sedan länge är uppmärksammat som en allergen.
– Möjligheterna med lim är att skapa träprodukter som kan ersätta andra fossilbaserade byggprodukter. Arbetet pågår ständigt med att minska den fossila andelen i limmet, säger Gabriel Eriksson, teknisk projektledare på Svenskt Trä.
Mängden lim och vilken sort som har använts deklareras tillsammans med livscykelanalys och annan information i en miljövarudeklaration, EPD. EPD:n bör finnas tillgänglig på tillverkarens eller återförsäljarens webbsida, men så är inte alltid fallet. Avsaknad av EPD betyder inte att produkten är dålig, men det kan vara skäl till att kontrollera den extra noggrant, särskilt om det gäller ett projekt med höga klimatambitioner.
I tabellen nedan presenteras de vanligaste förädlade trämekaniska produkterna, vilket kan underlätta medvetna val. I tabellen anges viktprocenten, men beroende på materialval kan den vara missvisande. Det är viktigt att vid beräkning utgå från GWP-värdet som i livscykelanalysen tar hänsyn till all påverkan i steg A1–A3 av LCA:n. I lättbalkar är andelen lim något högre än för en limträbalk, men det är ett material med högt resursutnyttjande. Ett bjälklag av lättbalkar använder till exempel en mindre mängd träråvara.
– Det är viktigt att få EPD:er för alla ingående material i en byggnad, men det viktigaste är att väga in den totala mängden material som ingår i en byggnad för att få en slutgiltig förståelse för dess totala miljöpåverkan, säger Tommy Persson, forskningsoch utvecklingschef på lättbalksproducenten Masonite Beams.
Det är främst fyra sorters lim som används vid tillverkning av träprodukter. Limmet verkar genom att det reagerar med den naturligt förekommande fukten på träytan och härdar under det steg när produkten pressas ihop, oftast i kombination med värme. I flertalet lim är formaldehyd en baskomponent.
– I vår process som är baserad på väldigt snabb produktion har vi valt det lim som har lägst halt formaldehyd, men det har inneburit att vi måste bygga större härdugnar som gör att det går åt mer värmeenergi, säger Tommy Persson.
När produkten säljs är limmet redan härdat och kommer inte att reagera vidare. Under tillverkningen i fabrik finns system som hanterar emissionerna i enlighet med svenska arbetsmiljöregler. Det viktiga för arbetsplatsen och slutkonsumenten är att produkterna inte avger några emissioner till innemiljön.
För att bedöma om en produkt är lämplig att använda i en interiör miljö mäts emissionerna från produkten och ställs mot kraven på byggnadsprodukter och interiöra dito. Emissioner i Sverige får inte överstiga angivna värden för E1 enligt den europiska standarden EN 13986. Från och med augusti 2026 kommer gränsvärdet för emissioner från formaldehyd inom EU sänkas till hälften av dagens E1. En vanligt använd godkännandestämpel är finska M1 som används för att ange vilken påverkan byggnadsprodukter, fasta möbler och kontorsmöbler har på inomhusluften. Vid ett M1-test mäts den totala mängden flyktiga organiska ämnen, formaldehyd och cancerframkallande ämnen i en testkammare under 28 dagar.
Biobaserade lim är ett prioriterat forskningsområde
Forskningen inom biobaserade lim är ett prioriterat område. De flesta lim har inte lämnat laboratoriefasen än, eftersom det är nödvändigt att först hitta kompromissen mellan biobaserat innehåll, prestanda och pris. Men den svenska skogsindustrin har gemensamt formulerat ett löfte om att dess träprodukter år 2035 ska vara helt fossilfria. Det ställer krav på att utveckla fossilfria lim, och i dagsläget finns några olika exempel, bland annat det lovande Neoligno från Stora Enso.
Ett annat exempel är finska UPM, som i sin plywood av gran har ersatt 50 procent av limmets fenol med en biobaserad produkt utvunnen från trädets egen lignin.
Det finns också utmaningar med att applicera limmen industriellt. Befintliga lim och produktionsmetoder har utvecklats, anpassats och effektiviserats i över femtio år. Stergios Adamapoulos, professor i trävetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, leder den nya satsningen Bioglue-center som ska hjälpa svenska företag att utveckla biobaserade lim som fungerar i produktion.
– Det är många faktorer som påverkar utvecklingen av nya lim. De måste framför allt uppfylla de tre kriterierna prestanda, kostnad och hållbarhet, säger han.
Satsningen på Bioglue-center involverar i dagsläget tre svenska universitet och tolv företag inom möbel-, konstruktions- och förpackningssektorerna. Mixen av företag tillsammans med lärosätena ses som en förutsättning för att kunna accelerera utvecklingen av nya produkter som går att implementera industriellt inom tio år.
Är du intresserad av att läsa mer?
Här kan du läsa mer om skogsindustrins löfte om hållbar utveckling.
Här kan du läsa mer Ny EU-reglering för utsläpp av formaldehyd på Trä- och möbelföretagens hemsida.