Bostäder med fokus på​ förenkling och umgänge

ARTIKEL Sedan några år tillbaka förverkligas visionen om framtidens samhälle i den sydtyska staden Bad Aibling. På ett 70 hektar stort område, som var flygbas under andra världskriget och därefter har huserat både fångläger och amerikansk avlyssningscentral, ligger nu den experimentella stadsdelen City of wood.

I City of wood arbetar forskare, arkitekter, ingenjörer och hantverkare med olika träbyggnadsprojekt. Florian Nagler architekten från München var tidigt på plats. Under åren 2017–2020 var kontoret delaktigt i tre uppmärksammade och nästan identiska hus som uppfördes i forskningssyfte. Det enda som skiljer dem åt är stommarna som är byggda av ett väggsystem av massivträ, lättbetong och tegel. Projektet genomfördes i samarbete med Münchens tekniska universitet där arkitekt Florian Nagler även har en tjänst som professor.

Enkelt byggande

I det tvärvetenskapliga forskningsprojektet »Enkelt byggande« har hans forskningsgrupp velat undersöka och följa upp grundprinciperna för konceptet som innefattar ett energieffektivt byggnadssätt med tunna vägg- och takkonstruktioner, en återgång till traditionella byggmetoder och ett minimum av tekniska installationer.

Genom att bara satsa på nödvändig teknik kan kostnaderna hållas nere. Det minskar också energiförbrukningen samt drifts- och underhållskostnaderna, vilket i sin tur resulterar i lägre hyresnivåer.

– Vi ser ofta att hus inte fungerar i praktiken så som de var tänkta att göra i teorin. Det finns förstås flera skäl till detta. Ett kan vara att det uppstår många fel i dagens komplexa projekt. Ett annat att de boende inte beter sig som de förväntas göra. Med vår forskning vill vi visa att det kan vara värt att överväga ett enklare och mer robust tillvägagångssätt i byggandet, säger Tillman Jarmer, arkitekt på Florian Nagler architekten och projektledare för Enkelt byggande.

En del av insikterna från det forskningshus där stommen är av korslimmat trä har nu införlivats i ett av arkitektkontorets senaste projekt. Det är ett flerbostadshus som har uppförts på uppdrag av bostadskooperativet Wogeno, bara några hundra meter från de tre forskningshusen i Bad Aibling.

I det här huset existerar ingenting av den utbredda överteknifiering som, enligt Tillman Jarmer och hans kollegor, är förenad med stora krav på kunskap, kontroll och underhåll.

– Wogeno har varit en mycket bra partner i projektet och den modiga kund vi som arkitekter och forskare gärna samarbetar med när vi utforskar nya vägar. Eftersom de representerar ett bostadskooperativ är de måna om att erbjuda bostäder med socialt rimliga villkor, snarare än att projekten ska gå med vinst.

Väggsystem av massivträ

Flerbostadshuset färdigställdes under 2022 och bygger på en enkel grid på 3,1 meter som lämpar sig väl för konstruktioner av trä. Grundstrukturen har gjort det enkelt att hitta en stor variation av planlösningar i huset, där 23 lägenheter har byggts enligt forskningsprojektets principer. Utöver sanitära installationer är de utanpåliggande eldragningarna till vägghängda element samt ett rimligt antal eluttag och strömbrytare det enda som syns av teknik i lägenheterna.

Arkitekt Tillman Jarmer
» VI VILL VISA ATT DET KAN VARA VÄRT ATT ÖVERVÄGA ETT ENKLARE OCH MER ROBUST TILLVÄGAGÅNGSSÄTT I BYGGANDET.«

Från den centralt belägna entrén leder två trapphus i betong på vardera sida upp till två våningsplan med åtta lägenheter vardera. Eftersom grundvattennivån är hög i området gick det inte att bygga någon källare. Varje lägenhet har i stället tillgång till ett förråd på vinden. Trapphusen ger stabilitet och minskar ljudöverföringen till och från andra delar av huset.

Flerbostadshusets väggar och tak består av ett väggsystem av massivträ med korslimmade skikt, varav de två yttre endast är 45 millimeter tjocka. Det mellersta skiktet är 170 millimeter och försett med utsågade spår som skapar ett isolerande skikt. Ytterväggarna har ett U-värde på 0,28 W/m²K vilket utan luftkanalerna skulle ligga på 0,5 W/m²K. Tack vare  den speciella konstruktionen håller väggarna huset varmt på vintern och svalt på sommaren utan att någon ytterligare isolering behövs. Väggarna är diffusionsöppna, vilket låter dem både avge och absorbera fukt.

– Byggindustrin är den sektor i samhället som har högst resursförbrukning och genererar mest avfall både nationellt och internationellt. Vi har därför undersökt återbrukspotentialen i forskningsprojektet med hjälp av verktyget Urban mining index. Det visade sig att huset med trästomme bäst överensstämmer med målen för cirkulära konstruktioner.

Trä i interiören

Det synliga interiöra träet i väggar och tak är obehandlat och har endast slipats försiktigt. Det bidrar också till att reglera luftfuktigheten och ge ett jämnare inomhusklimat. Alla bärande träkomponenter är dimensionerade på ett sätt som gör att de kan behålla sin bärande funktion vid 30 minuters exponering för eld.

Husets ytterväggar har reducerats till 26 centimeter jämfört med forskningshuset vars väggar är 39 centimeter tjocka. Fördelen med tunnare ytterväggar är att bostadsytan blir större, vilket ger ett mervärde för alla inblandade i projektet – entreprenören, beställaren och de boende.

– I det här projektet innebar de tunnare ytterväggarna att vi kunde frigöra så mycket som 55 kvadratmeter bostadsyta. Det har möjliggjort ett gemensamhetsutrymme och en liten gästlägenhet i huset.

Planlösningar och fönsterstorlekar är bestämda så att byggnaden ska klara sig utan tekniska installationer för ventilation. Här finns helt enkelt inte något traditionellt ventilationssystem utan de boende får i stället vädra genom att öppna fönstren. Väggarna av massivträ bidrar också till att huset andas på egen hand.

Den stående panelen av gråmålad furu präglar byggnadens fasad där fönstrens utkragningar och rastret mellan balkongerna ger struktur och förstärker det estetiska intrycket av huset. Beställaren var tydlig med att de inte ville att balkongerna skulle delas av med skiljeväggar utan vara en gemensam plats för grannarna att umgås på.

Arbetet på byggarbetsplatsen gick snabbt och smidigt. De två trapphusen i betong stod klara efter 8 veckor. Därefter byggdes trästommen runt dem, vilket tog 6 veckor, följt av det invändiga färdigställandet under 16 veckor.

– Vi har haft ett nära och mycket bra samarbete med hantverkarna som kunnat bygga snabbt och smidigt tack vare trästommens höga prefabriceringsgrad. Den respons vi fått från de boende är att de också är nöjda och tycker att allting fungerar som det ska. Det enda som stör dem lite är alla nyfikna besökare som vill titta närmare på huset, säger Tillman Jarmer.

Få inspiration och nyheter från oss

Anmäl dig och få information om bland annat publikationer och seminarier från Svenskt Trä via e-post

Anmäl dig för att få inspiration