När Naturskyddsföreningen behövde bygga om sitt huvudkontor var man mån om att göra det så hållbart som möjligt. I projektet är 100 procent av möbler och inredning, 85 procent av belysningen och mycket av byggmaterialet återbrukat. I processen har man även tagit hand om inre byggdelar, som kanalisation från ventilationssystemet och kabelstegar. Byggskivor, som plywood och gips, har varsamt monterats ner och återanvänts.
Helena Fredriksson, projektledare på Naturskyddsföreningen, möter i den lugna entrén. Det är en tilltalande miljö med en färgsättning som går i olika nyanser av grönt och naturtoner. Det är ombonat med textiler, heltäckningsmatta och stoppade möbler i kombination med trärena ytor. Entrén är något lägre än övriga rum, och där hänger armaturer som kastar ett behagligt, dämpat ljus.
Bakom skira gardiner och glaspartier finns ett rum med en takhöjd på 5–6 meter och stående glasfönster längs hela ytterväggen.
– Vi kallar det för Södra salen. Det är en gammal industrilokal som tidigare inrymde bryggeri, och här stod de stora kopparpannorna. Våra lokaler sträcker sig mellan två byggnader, det ser man från utsidan. Här är det höga fönster, medan de längre ner i lokalen är lite lägre, berättar Helena Fredriksson.
Industrikänsla i kontrast med varm inredning
De gamla metallindustrifönstren med en höjd på 4–5 meter är målade i ärggrönt. Samma ton plockas upp i ett rejält ventilationsrör som går rakt genom rummet i höjd med taket. Industrikänslan är påtaglig och ger en fin kontrast till rummets i övrigt varma inredning.
Golvet är lagt med stavparkett av ask som är både FSC- och PEFC-märkt. Runt borden står bland annat trästolar, flätade med sadelgjord.
– Härlanda kyrka i Göteborg hade förvarat stolarna i ett klocktorn under en längre tid. De blev glada att få donera dem till Naturskyddsföreningen. Det är John Kandell-stolar från 1958. Vi har spänt sadelgjorden och fräschat upp dem, berättar Helena Fredriksson.
I mitten av den avlånga lokalen med dubbel takhöjd fanns sedan tidigare en sektion i två plan. Kaminsky arkitektur, som hjälpte Naturskyddsföreningen att förverkliga sitt renoveringsprojekt, har renodlat funktionerna och placerat konferens- och mötesrum samt kök och matrum i denna mittdel. Skrivbord och arbetsplatser har i stället placerats längs ytterfasaderna, på bägge sidor om en entresoldel, med direkt ljusinsläpp som följd.
De mer slutna rummen i mitten har alla ljusinsläpp genom glasade grönmålade träpartier med skira gardiner i naturtoner. Från Södra salen leder en pampig trappa upp till entresolvåningen. Sidostyckena är gjorda av FSC-certifierat KL-trä. Sätt- och plansteg är av samma askparkett som golvet och har behandlats med hårdvaxolja. På andra sidan entresolplanet, mot fasaden i norr, finns en likadan trappa, men där är den grönmålad för att maskera ett lite för påtagligt ventilationsrör.
Speglar Naturvårdsverket
– Vi behövde byta ut de gamla trapporna, och det blev en trappa i massivt trä. Dels för att den ger bra arbetsmiljö och fin akustik i rummet, dels speglar den att vi är en natur- och miljöorganisation. För oss är naturmaterial det centrala. Vi väljer trä och kork och försöker att minimera plast, stål och gips, säger Helena Fredriksson.
Materialet till trätrapporna är av nyproducerat virke, och arkitekt Joakim Kaminsky resonerar kring om även de kunde ha utförts i återbrukat material:
– Det är svårt att få tag på rätt dimensioner och mängd när det gäller till exempel KL-trä, som är ett relativt nytt material. Det finns inte så mycket återbruk av det. Man kan tänka sig att använda limträbalkar, men de har ofta varit exponerade för väder och vind, säger han och fortsätter:
– I det nya biblioteket i bortre änden av lokalen har vi byggt bokhyllor av ny björkplywood, det är inte heller återbrukat material, men i alla fall spillvirke som vi tagit reda på. Där skulle vi kanske kunnat hitta återbrukad plywood från andra kontorsinredningar.
Även väggarna till några av de mötesrum som angränsar till biblioteket är klädda med plywood. Bokhyllorna och väggbeklädnaden är monterade så att de lätt kan tas ner. Helena Fredriksson påpekar att det går i linje med deras cirkulära tänk.
Inne i biblioteket har man tagit klivet från Södra salens rymd och ljus till den del av lokalen som har lägre takhöjd och fönster. Här var det tidigare ett gytter av väggar och vita högblanklackade glaspartier, i daterad 1990-talsstil.
– Vi fick tänka några varv till här. Det mest hållbara är att inte riva och slänga bort, så vi demonterade och målade om glaspartierna i en grön, matt färg. Vi kompletterar med fler glaspartier, som nu syns runt om i kontoret. Det som var det mest hemska blev ett väldigt viktigt element i inredningen, berättar Joakim Kaminsky. Golven i denna del av byggnaden är klädda med mattor och skrivborden har ljuddämpande filtskärmar.
Om Södra salen uppmuntrar till informella möten, prat och samtal så markerar skrivbord och golvmatta att här dämpar man rösten, det här är en arbetszon.
Mattorna är gjorda av garn från återvunnen plast från haven, men innehåller varken PVC eller andra miljögifter. Det har Naturskyddsföreningens miljögiftsakkunniga kontrollerat.
– Naturskyddsföreningen var en väldigt tydlig beställare. De hade sakkunniga experter inom energi, miljögifter, textiler med mera som ingick i projektets referensgrupp, och som processledare var Helena delaktig i alla beslut, säger Joakim Kaminsky.
Återbruksintresserade entreprenörer och firmor
Han påpekar att man får räkna med att återbruk och hållbarhet innebär begränsningar och sätter ramar. Det tar längre tid att få in material och inredning.
– Den tid vi lägger ner sparar vi in på lägre kostnader för inredningen. I ett återbruksprojekt kan den lösa inredningen kosta 1 000 kronor per kvadratmeter, medan den kan kosta 4 000 i andra projekt. Det gäller att man kan förklara det för kunden.
Joakim Kaminsky säger också att återbruk innebär nya affärsmodeller för entreprenörerna och att detta måste respekteras, av entreprenör såväl som beställare.
– I vanliga projekt får entreprenörer ofta en ganska stor del av sin vinst genom påslag på material, men det går inte i återbruksprojekt. Man får respektera att de tar in sin vinst på fler timmar i stället.
Kaminsky arkitektur ingår i ett nätverk av andra återbruksintresserade entreprenörer och firmor. Engagemanget hos inblandade konsulter och leverantörer gjorde dem därför till lösningsorienterade detektiver. I andra projekt hittade de rest- eller returmaterial som de kunde använda här. Det var även en fördel att Naturskyddsföreningen ingick i projektet, eftersom vissa möbler och inventarier skänktes eller rabatterades för att de gick till ett bra syfte.
Processledare Helena Fredriksson
» VI VÄLJER TRÄ OCH KORK OCH FÖRSÖKER ATT MINIMERA PLAST, STÅL OCH GIPS.«
Både Joakim K aminsky och Helena Fredriksson framhåller att samarbetet var den viktigaste framgångsfaktorn i återbruksprojektet. Kaminsky arkitektur skötte projektledningen och var spindeln i nätet med alla kontakter. Inblandade entreprenörer ingick partneringavtal, vilket gjorde dem lika engagerade i projektet.
– Totalentreprenad med samverkan och öppna böcker är nyckeln för att ett återbruksprojekt ska fungera. Man jobbar tillsammans. Dessutom hade vi vår miljöpolicy som en grund och ryggrad att falla tillbaka på i alla val, säger Helena Fredriksson