Ju bättre vi bevarar, desto bättre kan vi förnya. Det är mottot för hur den nya stadsdelen Varvsstaden i Malmö ska ta form. Med siktet inriktat på framtiden lyfts Kockums historia fram och tydliggör hur varvsindustrin i över 160 år har varit med och format stadens identitet.
Även om Kockums inte längre är i drift svävar företagets själ i allra högsta grad fortfarande över Malmö där arvet som en betydande industriaktör blivit en del av stadens unika industriella landskap. Nu får varvsområdet nytt liv i takt med att den 182 000 kvadratmeter stora industrimarken omvandlas till den nya och hållbara stadsdelen Varvsstaden där många av de gamla byggnaderna varsamt renoveras och byggs om. Området som tidigare har varit stängt för allmänheten ska nu länka ihop centrala Malmö med Västra hamnen. Marken ägs av Varvsstaden som är samägt av Peab och Balder.
Den kanske mest ikoniska byggnaden i området är Gjuteriet längs med kajpromenaden. Byggnaden uppfördes 1910 för tillverkning av komponenter till varvets fartyg och broar och har torrdockan och varvsbassängen som närmaste grannar. Gjuteriet har under årens lopp anpassats efter nya behov. Nu har Kjellander Sjöberg i nära samarbete med Varvsstaden och hyresgästen Oatly skapat en skräddarsydd arbetsmiljö, som tar avstamp i Oatlys kultur, för livsmedelsföretagets växande antal medarbetare.
– Med byggnaden har vi tolkat Oatlys värdegrund och vad de vill att deras huvudkontor ska förmedla. De efterfrågade »Ett unikt kontor med hållbarhet i fokus, utformat för att skapa en känsla av samhörighet mellan medarbetarna, säger Simon Estié, arkitekt på Kjellander Sjöberg.
Speglar högt satta hållbarhetsmål
Gjuteriet speglar på många sätt både Oatlys och Varvsstadens högt satta hållbarhetsmål, där återbruk och cirkulärt byggande har gått som en röd tråd genom hela projektet. Två av byggnadens tegelfasader har bevarats nästan intakta, medan de övriga var i mycket dåligt skick. På den västra fasaden reser sig nu en ny tegelvägg av återbrukat tegel. Här är de nya fönstren större än de ursprungliga för att synliggöra den gamla tegelfasaden som finns kvar invändigt och gör återbruket synligt.
– Vår strategi var att bevara så mycket som möjligt av byggnaden, både ursprungliga delar och senare tillägg. I andra hand ville vi använda återbrukat material och i tredje hand tillföra nya, cirkulära material, berättar Johan Pitura, arkitekt på Kjellander Sjöberg i Malmö.
Materialbank
Varvsstaden insåg tidigt att mängden material på platsen skulle kunna utgöra en värdefull tillgång. Inför rivnings och marksaneringsarbetet påbörjades därför arbetet med att bygga upp databasen Materialbanken. Det innebär att allt material som demonteras på området inventeras, katalogiseras och läggs in i databasen där det förses med egenskaper som till exempel typ av material, storlek, ekonomiskt värde och koldioxidinnehåll. Att strukturera informationen i Materialbanken på ett tydligt sätt med sökfunktioner och delbarhet har gjort databasen både användarvänlig och tillgänglig. Fysiskt lagras materialet i en av de stora maskinhallarna på området. Förhoppningen är att en stor del av Varvsstaden ska kunna byggas med återbrukat material från Varvsstaden.
Konstruktion av limträ och KL-trä
I arbetet med Gjuteriet har Kjellander Sjöberg använt sig av den gamla arkitekturen för att addera någonting nytt. Med en konstruktion av limträ och KL-trä har man skapat ett »hus i huset« där en del av det nya huset hänger i den gamla stålstommen och i de bevarade traverserna i gjutjärn som löper genom den forna industrihallen. Den andra står direkt på bottenplattan som är tillverkad i klimatförbättrad betong. De tillförda elementen har öppnat för en variation av platser med ytor för byggnadens nya innehåll – möten, samvaro, kreativitet, utställningar, mat och dryck. Utformningen banar även väg för dagsljuset som tack vare de höga fönsteröppningarna och taklanterninerna når långt ner och in i den breda och djupa byggnaden.
Arkitekt Simon Estié
» TRÄSTOMMEN KOM MASKINELLT UTSKUREN I PERFEKTA MÅTT.«
– Det finns en likhet mellan trä och stål i den mening att materialen kan vara exponerade och bärande på samma gång. Trä har, precis som stål, både kraften och lättheten i sitt uttryck, och vi tycker att den befintliga stålstommen och den nya i trä fungerar väldigt fint ihop, både tekniskt och estetiskt, fortsätter Johan Pitura.
En bärande tanke har varit att tydliggöra hur huset fungerar. Därför är alla installationer som el, värme, sanitet, ventilation och sprinklersystem synliga. Här hjälper de interiöra träväggarna till att minska kontrasterna och skapa en lugn och harmonisk atmosfär.
– Det är fint att kunna se lagren av historia i byggnaden där en del är trasigt och annat helt. Vi har dock varit noga med att allt det nya ska vara perfekt, medan det gamla får vara lite slitet. Här är den högteknologiska trästommen ett bra exempel. Den kom maskinellt utskuren i perfekta mått från Martinsons och representerar det nya, medan skalet i tegel är mer operfekt. Det skapar en spännande brygga mellan då och nu, säger Simon Estié.