Hur förhåller du dig till Boverkets kommande byggregler?
– Jag måste säga att min grundinställning är positiv. Namnet antyder att det ska ge andra möjligheter och inte vara styrande på det sätt som man upplever att det nuvarande regelverket har varit. Jag tycker att det är väldigt bra eftersom det ger möjligheter till en bransch som kanske inte är känd för det högsta innovationstrycket. Det finns även möjligheter med de nya reglerna när det gäller byggkostnader. Att kunna tänka lite friare, effektivisera och hitta innovativa lösningar. Men hur ska man genomföra det på ett bra sätt? Där vet jag inte om man har lyckats med nuvarande förslag. Så när det gäller genomförandet kan jag säga att jag är ganska negativ.
Vilka är dina största farhågor?
– En väldigt tydlig farhåga är att vi är mitt uppe i slutfasen av Eurocodearbetet. Och det finns även andra parallella projekt som pågår på Europanivå kring harmoniserade standarder, byggproduktdirektiv, cirkularitet eller återbruk i byggande. Och nu kommer möjligheternas byggregler den 1 januari 2025. Jag tycker att det är lite prematurt att sjösätta det redan 2025, man borde gå i takt med Eurocode och i takt med det eventuella arbete som behövs från Svenska institutet för standarder, SIS, och från branschorganisationer. Men då pratar vi ju om 3–4 år fram i tiden från i dag.
Men är inte tanken att de nya reglerna ska vara flexibla vid förändring?
– Om det nu finns flexibilitet när möjligheternas byggregler är på plats så fungerar det förstås både med nuvarande och kommande Eurocode. Problemet är att det nu blir en stor förändring för branschen och sedan en till när nya Eurocode slutligen är på plats. Det är onödigt att genomföra två saker så tätt inpå varandra, och det har framförts farhågor om detta. Sedan vet jag inte om det är andra saker med harmoniserade standarder och allt som ska synkroniseras med Boverkets skrivningar, för vi vet ju inte riktigt hur de kommer att se ut.
Vilka är riskerna?
– Hur ska byggreglerna kontrolleras så att det blir rätt? Vem ska göra det? Vem har kompetens att göra det? Och det är ju ingen specifik träfråga. Jag kan säga att träbyggandet har andra risker än andra material med tanke på traditioner. Det är fortfarande nytt; även om vi har tjatat om träbyggandet de senaste 20 åren så är det först de senaste 5–10 åren som det har börjat hända saker. Så utifrån allmän kompetens i branschen vet jag inte om träbyggandet är mer sårbart för mindre reglering. Det finns inte lika mycket kunskap ens för det vanliga träbyggandet.
Hur påverkar de nya reglerna de inblandade i ett projekt?
– Jag tror att den stora farhågan, och det gäller alla aktörer, är hur man ska komma överens och hur man ska verifiera och dra nytta av den frihet man får. Det är alltså kontrollfunktionerna och kompetensen i branschen som blir kritiska när man inte har ett tydligt regelverk eller tydliga lösningar för att verifiera alternativen, och det gäller såväl byggherrar som arkitekter och konstruktörer.
Då är det individen det landar på?
– Det är det absolut. Det finns kanske farhågor kring det här med byggherrar som tar genvägar, att det är någon som säger att man vill göra på annat sätt än tidigare och att det blir bra nog.
Hur ska kommunerna hantera en bygghandling om de inte har någonting att förhålla sig till?
– Jag är väldigt positiv till idén om att göra byggandet fritt och möjligt. Men det måste ändå finnas tydliga strukturer, regler och procedurer för hur man ska hantera den här friheten. Jag tänker att den kontroll vi har i dag är ganska begränsad. Jag tror inte det kommer att inträffa vare sig många fler eller färre olyckor eller ras i framtiden. Sådana händelser beror inte på att folk i allmänhet är oseriösa eller tar kalkylerade risker på det sättet, utan det beror snarast på en bristande kvalitetskontroll och brist i funktion och strukturer i systemet. Jag tror att hela den här frågeställningen om att vi nu får en frihet handlar om hur det ska gå till, om det nu inte står exakt hur man ska göra en beräkning eller verifiera att kraven är uppfyllda.
Kommer reglerna att leda till mer innovation i träbyggandet?
– Jag tänker att det kanske finns en förhoppning om att det blir enklare att ta in innovativa produkter i byggandet i praktiken. Man kanske kan tänka sig att det skulle öppna för möjligheter att göra experimentbyggande på ett annat sätt. Men om inte systemet finns på plats för hur vi ska godkänna så blir det ju ingen innovation.
Så den stora utmaningen är kontrollen?
– Utmaningen är alternativa metoder eller vad vi nu kallar det. Problemet kokar ner till hur olika aktörer ska agera. Byggbranschen, materialorganisationer som till exempel Svenskt Trä, och andra intresseorganisationer. Vad är mandatet hos dem i förhållande till Boverket, i förhållande till SIS, i förhållande till den kontrollfunktion som ändå finns i samband med kommunernas handläggning av ärenden?
De nya föreskrifterna planerades att publiceras den 1 juli 2024, men har på grund av den stora mängd remissvar som inkommit skjutits upp. Planen är att de ska lanseras den 1 januari 2025.