HOPP, LYCKA, FÖRTVIVLAN och sorg. De sju små vita husen strax intill sjukhuset i danska Naestved är fulla av känslor. Husen, som är en del av det landsomfattande projektet »Livsrum«, innehåller sjukhusets verksamhet för rådgivning kring cancer. Hit kan såväl patienter som anhöriga komma för att prata med kuratorer och umgås med andra i samma situation, eller för att prata i grupper före och efter sin kemoterapi. Men också för diverse aktiviteter som fysisk träning, yoga och måleri. För att skapa utrymmen som kan hantera hela verksamheten ville arkitektbyrån Effekt forma något som andades lugn och harmoni i varje skrymsle och vrå av de sju byggnaderna.
– Det var viktigt för oss att Livsrum blev ett alternativ till den kliniska, moderna institutionskänslan som är vanlig i sjukhusarkitektur. Vi ville skapa en plats som känns trygg och ombonad. Som hemma. Vi gick så långt vi kunde i design och arkitektur för att få den atmosfären, säger Tue Hesselberg Foged, huvudarkitekt för Livsrum i Naestved.
ÄVEN OM IDÉN med så kallad »healing architecture« känns modern är den inte ny. Redan 1930 skapade arkitekten och formgivaren Alvar Aalto sanatoriet Pemar i Finland, en byggnad som än idag fungerar som blåkopia för hur sjukhusbyggnader kan svara mot patienters fysiska och psykiska behov. Aaltos terrasser gav sjukhusets tuberkulospatienter sol och frisk luft, men var också estetiskt tilltalande. Även inredningen var anpassad för att patienter som kanske skulle bli kvar ett tag skulle känna sig hemma. Ett av de behandlingshem som tagit vara på arvet efter Alto är Maggie’s Cancer Caring Centre i Storbritannien. De bygger små, men ambitiösa, byggnader med terapeutisk inredning för cancersjuka och deras anhöriga.
Men medan Maggie’s Cancer Caring Centre är dyra projekt, där man engagerat flera stora namn inom arkitektvärlden, har man i Danmark satsat på små, nytänkande byråer. Effekt hade en strikt budget att hålla sig till, vilket bjöd på flera utmaningar. Arkitektteamet lyckades ändå hålla sig till den, utan att gå ifrån den centrala idén om ett harmoniskt och hemtrevligt bygge. Detta tog sig två uttryck: dels var man noga med att ta in alla mätbara faktorer såsom perfekt inomhusklimat, bra dagsljusinsläpp och akustik. Viktigt var även något som inte går att mäta, nämligen själva känslan. Både inomhus och utomhus.
– Vi bestämde oss tidigt för att bygga Livsrum utifrån tanken av en liten by, istället för ett enda stort komplex. Därför designade vi sju små hus, i skiftande storlekar och med olika funktioner, som är sammanlänkade så man enkelt kan gå mellan dem. Husen är organiserade runt två trädgårdar, så var man än befinner sig har man tillgång till ett utomhusområde.
ATT SKAPA LUGNA utomhusområden mellan husen var viktigt, eftersom Livsrum ligger inkilat mellan två större vägar – en av dem leder in mot Naestved och den andra till sjukhuset där ambulanser kör titt som tätt. En av trädgårdarna är utformad som ett slags japansk zenträdgård med rinnande vatten, växter och små kullar. Den andra fungerar som en gårdsplan för olika aktiviteter. Här kan man sitta och äta, utöva yoga, ha möten eller hålla föreläsningar. Flera av de fönster i huset som vetter in mot gårdsplanen, är konstruerade så att man kan sitta i dem på kuddar, i halvmeterdjupa fönstersmygar. Just fönstren är något man arbetat mycket med i Livsrum. I biblioteket, liksom i nästan alla andra rum, finns fönster i alla väderstreck vilket ger känslan av att vara i ett litet hus.
– Fönstren kanske ser ut att vara slumpmässigt placerade, men det är de inte. Vi har räknat mycket både på storlek och placering. För att det inte ska bli alltför varmt inne i husen under vissa tidpunkter på dygnet har vi gjort en del fönster mindre. Men vi tog även med andra faktorer i beräkningarna. I ett av rådgivningsrummen till exempel flyttade vi ett fönster något så att man inte skulle se rakt ut på kapellskylten på andra sidan gatan. Allt för att få en så lugn och behaglig upplevelse som möjligt.
Trä spelade en stor roll för att skapa den atmosfär som arkitekterna var ute efter. Av alla material har trä särskilt positiva effekter på människors välbefinnande. Studier har visat att materialet påverkar kvaliteten på inomhusluft, fuktbalans, komfort och akustik.
– Trä är ett ekologiskt material i enlighet med en hållbar utveckling, vilket skapar en multi-sensorisk kvalitet i ett rum. Dess kemiska föreningar är bra för inomhusluft, trä fungerar som luftrenare. Framförallt handlar det om de trivsamma associationer många gör med trä, men även om materialets rent fysiska egenskaper. Den bambu som valts till bland annat golv och runt alla fönster är ett bra exempel på det, säger Lindroos och fortsätter:
– Vi ville använda ett ljust material och då passade obehandlad bambu väldigt bra. Bambu är även behagligt att känna på, det är varmt och skönt, vilket passade fint att använda på golv och i fönsterkarmarna där man kan sitta och titta ut. Genom att inte behandla materialet kommer det åldras med tiden och få en vacker patina. Man kommer se att det har använts. Även det bidrar till en hemtrevlig känsla.
Även inredningen i Livsrum är av bambu och den stolta danska möbeltraditionen kommer till sin rätt bland bord, stolar och köksdetaljer. En hel vägg i huvudrummet är dessutom täckt av en inbyggd hylla i bambu. När man kommer in genom Livsrums huvudentré möts man av ett stort, vackert matbord i ek.
– Istället för att mötas av en receptionsdisk, vilket skulle kännas formellt och ge sjukhusassociationer, är det första man ser ett överdimensionerat matbord. Vi specialdesignade det för det här projektet. Här finns plats för flera grupper att sitta samtidigt och en rådgivare finns alltid på plats. Man kan slå sig ner när man vill och ta en kopp kaffe, sitta och prata eller bara lyssna.
Husgavlarna som vetter inåt, mot gårdsplanen och trädgården, är tillverkade av lärkträ. Även detta träslag valdes för dess estetiska kvaliteter. De ljusa väggarna gör huset varmt och välkomnande. Även husgavlarna som utgör byggnadens två entréer är i lärk. Samtliga gavlar är bestrukna med olja för att klara sig bra i det blåsiga danska kustklimatet. Inget brandskydd är applicerat eftersom man har använt sig av tjocka, svårantändliga, träpaneler – men framförallt ville man hålla projektet fritt från kemikalier. En annan fördel med lärk är dess akustiska egenskaper. Effekt arbetade med en akustikingenjör både interiört och exteriört för att få en trivsam ljudbild överallt. På innergårdarna blir det extra tydligt, här man kan sitta i lugn och ro, trots närheten till den livligt trafikerade vägen.
Svensk gran utgör stommen i Livsrums konstruktion. Väggar och tak består av prefabricerade paneler som tillverkats i lokala snickerier och som därefter monterades på byggplatsen.
– Jag tror, och tycker mig redan kunna se, att trä kommer bli alltmer populärt som byggmaterial. Bambu, som vi använt mycket i Livsrum, är till exempel ett material som jag tror kommer starkt. Trä är fantastiskt hållbart och dessutom skänker materialet väldigt speciella känslor och stämningar till byggnader. Jag tror att trä kommer att börja användas i större utsträckning som konstruktionsmaterial istället för stål och betong, Tue Hesselberg Foged
UTSIDAN AV BYGGNADEN, både fasad och tak, är klädd i vit fibercement. Materialet är förvillande likt trä utan att vara en ren träprodukt. Budgeten tillät inte Effekt att bygga en träfasad men Tue Hesselberg Foged tyckte ändå att man hittade helt rätt med materialet.
– Plattorna överlappar varandra och skruvarna är försänkta, vilket gör att byggnaden påminner om hur danska sommarhus kan se ut.
Den genomgående hemtrevliga känslan har blivit uppskattad av sjukhusets cancerpatienter. Och inte bara av dem.
– Sjukhusets patienter tycker om att vistas här liksom andra som inte är drabbade av cancer. Flera av sjukhusets läkare väljer att förlägga sina möten här istället för i den kliniska sjukhusmiljön. Jag tycker det visar att vi har lyckats. Att vi har skapat en trygg plats där man tycker om att vara.
Text Erik Bredhe
