TVĂ MĂKTIGA BĂ GAR av limtrĂ€ spĂ€nner över Nissans mörka vatten. RiksvĂ€g 27 har fĂ„tt en ny strĂ€ckning tack vare Sveriges lĂ€ngsta frispĂ€nda vĂ€gbro i trĂ€. NĂ€r bron utanför Gislaved invigdes i början av oktober var det efter bara sex veckors monteringsarbete pĂ„ plats. TrĂ€bron tillverkades i fabrik och transporterades dĂ€refter till arbetsplatsen.
â Det spar tid och pengar i byggprocessen. I det hĂ€r fallet slapp vi ocksĂ„ bygga stĂ€llningar över vattnet, sĂ€ger Stefan Bergström, projektledare pĂ„ Moelven.
Största utmaningen var att passa in de sex hÀngarna, som bÀr upp brobanan, i bÄgarna.
â För att fĂ„ passningen att stĂ€mma var det extremt viktigt att tillverkningen utfördes med mycket stor precision i fabrikerna.
Brobanan bestÄr av 225 limtrÀbalkar som spÀnts ihop med jÀrnstÀnger. Balkarna Àr ihoplimmade av en stor mÀngd trÀlameller i Moelvens fabrik i Töreboda. För brobanan behövdes cirka 260 kubikmeter limtrÀbalk och för bÄgarna omkring 100 kubik. Stefan Bergström framhÄller att trÀ krÀver lite underhÄll om man hanterar det pÄ rÀtt sÀtt. Materialet Àr miljövÀnligt och lÀtt att Ätervinna. Det Àr ocksÄ enkelt att forma för att ge broar en spÀnnande design.
För att minska risken för röta och andra skador pÄ limtrÀbalkarna har de klÀtts in med granpanel. PÄ vissa utsatta stÀllen Àr Àven panelen klÀdd med plÄt för att ytterligare förstÀrka vÀderskyddet. Skyddet kan pÄ ett enkelt sÀtt bytas ut om det skulle behövas lÀngre fram i tiden.
â Att vi berĂ€knar brons livslĂ€ngd till 80 Ă„r beror framför allt pĂ„ det skyddande höljet och bra avrinningszoner för vatten. Luftspalter och avrinningszoner hjĂ€lper till att hĂ„lla limtrĂ€et torrt, sĂ€ger Stefan Bergström.
Gislavedbrons form bygger pÄ de riktlinjer som Trafikverket angav 2010, i sitt gestaltningsprogram för vÀg 27. DÀr slÄr myndigheten bland annat fast att bron ska harmoniera med Nissans kurviga strÀckning och utformas med ett starkt individuellt uttryck.
MĂJLIGHETEN ATT SKAPA kostnadseffektiva och klimatsmarta broar, som samtidigt ger utrymme för intressant arkitektur, Ă€r viktiga konkurrensfördelar konstaterar Peter Jacobsson, utvecklingschef pĂ„ Martinsons TrĂ€broar.
â Det Ă€r viktigt att visa vad det gĂ„r att göra med trĂ€ som byggmaterial. Jag kĂ€nner att det har blivit en större acceptans för att konstruera broar i trĂ€, sĂ€ger han.
Under hösten 2013 deltog Peter Jacobsson i en internationell trĂ€brokonferens i USA. Forskare och branschfolk frĂ„n hela vĂ€rlden samlades i Las Vegas för att diskutera byggteknik och bestĂ€ndighet. Han bidrog sjĂ€lv med att berĂ€tta om bygget av Ălvsbackabron, en snedkabelbro för gĂ„ng- och cykeltrafik över SkellefteĂ€lven. Konferensprogrammet illustÂrerades med en bild frĂ„n den imponerande trĂ€bron i tvĂ„ plan som finns i Keystone Wye, en korsning mellan vĂ€garna us 16 och us 16a i South Dakota. Den övre bron Ă€r 88 meter lĂ„ng och bĂ„gens spĂ€nnvidd Ă€r 49 meter.
â Den Ă€r hĂ€ftig. BĂ„gen bidrar mycket till den positiva formen, men framförallt Ă€r det att den Ă€r byggd i tvĂ„ plan som gör den speciell. Bron Ă€r den enda jag kĂ€nner till i sitt slag, sĂ€ger Peter Jacobsson.
AKKERWINDE BRUG I Holland Ă€r en annan spektakulĂ€r trĂ€konstruktion. Gotisk form och frisisk bĂ„tbyggartradition ligger bakom broarna, som sedan nĂ„gra Ă„r tillbaka leder in i centrala Sneek, en stad med drygt 30â000 invĂ„nare. I samarbete med arkitektbyrĂ„n Onix antog arkitekten Hans Achterbosch och hans medarbetare en inbjudan frĂ„n staden och provinsen Friesland om att vara med och tĂ€vla om uppdraget att rita tvĂ„ trafikbroar i trĂ€ över motorvĂ€gen a7.
â Konstruktionen skulle vara funktionell och samtidigt se bra ut. Vi tĂ€nkte sĂ„ hĂ€r: Det Ă€r tĂ€vling, dĂ„ vĂ€ntar ni er nĂ„got extra och det ska ni fĂ„, sĂ€ger Erik Jan Tabak pĂ„ Achterbosch Architectuur.
Varje bro bestĂ„r av tvĂ„ vĂ€lvda bĂ„gar som bĂ€r upp en 32 meter lĂ„ng och 14 meter bred brobana. Höjden Ă€r 16 meter. För att klara tung trafik och leva upp till bestĂ€llarens övriga krav behövdes trĂ€ med mycket hög prestanda. Valet föll pĂ„ accoya som i det hĂ€r fallet skapats av odlad tall frĂ„n Nya Zeeland. TrĂ€et har tryckimpregnerats med Ă€ttikssyraÂanhydrid, sĂ„ kallad acetylering. Genom den behandlingsprocessen har trĂ€et fĂ„tt egenskaper som liknar tropiskt hĂ„rt trĂ€, med hög motstĂ„ndskraft mot mögel och insektsangrepp.
Den vÀlvda formen ger optimalt utrymme för trafik. De tvÄ bÄgarna lyftes pÄ plats med sex lyftkranar och Àr ihopkopplade i mitten för att ge största möjliga stabilitet.
NÀr bÄda broarna var pÄ plats 2010 stÀllde staden till med fest. Den effektfulla formen har Àven gett eko i arkitektkretsar. Broarna har nominerats till det hollÀndska arkitekturpriset bna Building och vunnit pris för mest anslÄende byggnad i Sneek.
ATT BYGGA BROAR i trĂ€ har djupa rötter i Europa, och allra djupast Ă€r de kanske i Schweiz. Webbsidan Swiss Timber Bridges listar nĂ€stan 1â500 trĂ€broar, varav drygt 500 gĂ„r att passera med lĂ€ttare eller tyngre fordon. En av dem Ă€r Punt la Resgia i nĂ€rheten av den lilla byn Ramosch nĂ€ra grĂ€nsen till Ăsterrike och Italien. Den 46 meter lĂ„nga bron Ă€r en kombination av hĂ€ngverk och bĂ„gkonstruktion, nĂ„got som ytterligare stĂ€rker bĂ€righeten.
Tydligast tecken pĂ„ att bron följer schweizisk trĂ€tradition Ă€r taket. Punt la Resgia byggdes i sin nuvarande form 1990. Tidigare har det funnits enklare versioner som korsat floden Inn pĂ„ samma plats. I Schweiz finns cirka 350 överbyggda broar. Taket skyddar trĂ€et och gör att mĂ„nga av de Ă€ldsta broarna, som byggdes för flera hundra Ă„r sedan, fortÂfarande kan anvĂ€ndas.
Text Torbjörn TenfÀlt