TRONDHEIM HAR I Norge lĂ€nge haft nĂ„got av en töntstĂ€mpel. Men stadens rykte hĂ„ller sĂ„ sakta pĂ„ att förĂ€ndras och numera Ă€r Norges tredje största stad fylld av hippa kafĂ©er och barer. Det som kanske sĂ€tter störst prĂ€gel pĂ„ kuststaden, som faktiskt var Norges första huvudstad, Ă€r alla vackra gamla trĂ€byggnader. Mellan mĂ€ktiga trĂ€villor med stora tomter och hamnmagasin mĂ„lade i mjuka fĂ€rger ekar det av en annan tid â av Ibsen, Munch och Grieg.
Det som framförallt blĂ„st liv i Trondheim Ă€r studenterna. Staden Ă€r en av Norges absolut största studentstĂ€der dĂ€r runt 30â000 av stadens 200â000 invĂ„nare Ă€r studenter. Studentlivet har tagit den gamla handelsstaden frĂ„n töntig till trendig och modern â staden var den första i Europa med trĂ„dlöst datornĂ€t överallt i stadskĂ€rnan. NĂ€r gamla Berg studentÂby frĂ„n 1956, ett av flera studentboenden i Trondheim, skulle rivas och ersĂ€ttas med ett dubbelt sĂ„ stort, var kraven dĂ€rför högt stĂ€llda. Det nya studentboendet skulle vara sĂ„vĂ€l miljövĂ€nligt som modernt och utrustat med den senaste tekniken. En arkitekttĂ€vling utlystes och Skibnes Arkitekter stod för det vinnande bidraget. Resultatet Ă€r ett byggnadsÂkomplex av lĂ€genheter, parlĂ€genheter och delade boenden med sammanlagd plats för 644 studenter.
BYGGNADSFĂRHĂ LLANDENA VAR DOCK inte de enklaste. Passerar man nere pĂ„ DybdahlsÂveg, en av Trondheims huvudfarleder, och tittar upp mot kullen dĂ€r Berg studentby ringlar sig fram, förstĂ„r man varför. Tomten ligger i en sydvĂ€nd sluttning med över 20 meters fall ner mot vĂ€st. Bostadskomplexet fick dĂ€rför anpassas efter terrĂ€ngen och Skibnes Arkitekter skapade en unik lösning med en klart tvĂ„delad konstruktion: solida betongbaserade lĂ€genheter pĂ„ marknivĂ„ och sjĂ€lvstĂ€ndiga hus, smĂ„ kuber av trĂ€, ovanpĂ„ dessa. En av idĂ©erna med kuberna var att de skulle upplevas som egna »hus«, sĂ„ att studenterna skulle fĂ„ en större kĂ€nsla av att »Àga« dem. LĂ€genheterna ringlar sig nerför kullen, följer dess konturer, och fick genom sin form smeknamnet »Slangen«.
â Det speciella med Berg studentby Ă€r Slangen, en konstruktion som löser flera problem. Slangen i betong fungerar som stöttepelare till trĂ€kuberna som Ă€r tillverkade av prefabricerade moduler. Konstruktionen tillĂ€t oss att bygga smĂ„skalig bebyggelse ovanpĂ„ lĂ€genheterna, underlĂ€tta framkomsten till dem och dessutom kunde vi skapa fina, intima utomhusutrymmen i anslutning till kuberna, sĂ€ger arkitekt Svein Skibnes pĂ„ Skibnes Arkitekter.
Men terrĂ€ngen visade sig erbjuda fler utmaningar Ă€n bara sluttningen. Kullen var till stora delar tĂ€ckt av kvicklera, ett slags lermark som kan orsaka skred eller ras om de ligger pĂ„ sluttande mark. Man försökte dĂ€rför placera studentboendet sĂ„ att kvickleran kunde undvikas och jobbade genom hela processen i nĂ€ra samarbete med geotekniker. Vidare avlastades toppen pĂ„ kullen genom att cirka 20â000 kubikmeter lera kördes bort. Leran placerades istĂ€llet lĂ€ngst ner i sluttningen. NĂ€r bygget sedan pĂ„börjades jobbade man nerifrĂ„n och upp, för att hĂ„lla tryck pĂ„ leran.
En annan utmaning var att klara av den lite knepiga logistiken. Eftersom tomten ligger i ett etablerat bostadsomrÄde anvÀndes endast en transportvÀg in och ut frÄn omrÄdet. Med begrÀnsat utrymme pÄ grund av parallella planerings- och byggarbeten kunde det lÀtt uppstÄ köer och förseningar. Man planerade dÀrför leveranser till byggplatsen mÄnadsvis, allt för att spara tid och plats.
LĂ€genheterna i Slangen Ă€r byggda av betong för att kunna bĂ€ra upp trĂ€kuberna pĂ„ dess tak. Slangens fasad Ă€r sedan klĂ€dd i Royal-impregnerat furu dĂ€r vattnet i trĂ€et ersatts av olja vilket ger ett mycket tĂ„ligt material. Brunt pigment har tillsats i fasadÂimpregneringen i Slangen, till skillnad frĂ„n i kuberna, som har en naturligare, ljusare, fĂ€rg. Detta gjordes av samma anledning som man lade furupanelerna vertikalt i Slangen, istĂ€llet för som pĂ„ kuben horisontellt, för att förstĂ€rka intrycket av den »tunga« basen i förhĂ„llande till de »lĂ€tta« kuberna.
Kuberna Àr tvÄvÄningshus pÄ 100 kvadratmeter per plan och bestÄr av fyra prefabricerade moduler i varje etage. En kub tog tvÄ dagar att montera, inklusive fÀrdig interiör och exteriör. Kuberna Àr helt i trÀ: yttervÀggar, yttertak, golv och innervÀggar. SjÀlva konstruktionen i kuberna bestÄr av grantimmer med mineralull som isolering. Allt trÀ Àr lokalt och kommer frÄn skogarna i mellan-Norge.
I omrÄdet kring Berg studentby ligger mÄnga gamla trÀvillor frÄn 50-talet och en av förutsÀttningarna för bygget var att studentboendet smÀlte in i omgivningen.
â TrĂ€ kĂ€ndes helt naturligt att anvĂ€nda om man tittar pĂ„ hur bebyggelsen runt omkring ser ut. Dessutom Ă€r det vackert, hĂ„llbart, krĂ€ver lite underhĂ„ll och Ă€r miljövĂ€nligt. Och sĂ„ ger det ett bra inomhusklimat, sĂ€ger Svein Skibnes.
ATT ANVĂNDA TRĂ i sĂ„ stor utstrĂ€ckning medför dock vissa utmaningar, varav ljudÂisoleringen Ă€r en av dem. NĂ„got som kan kĂ€nnas extra viktigt i ett studentboende dĂ€r en pumpande stereo kan stĂ„ pĂ„ ena sidan en vĂ€gg och en tentapluggande student sitta pĂ„ den andra. Genom att montera dubbla vĂ€ggar och tak mellan lĂ€genheterna kunde resonansfrekvensen minimeras. En annan viktig aspekt för ett sĂ€kert boende Ă€r att brandsĂ€kra byggnaderna.
â Byggherren ville inte ha sprinklers, det Ă€r vĂ€l en kostnadsaspekt bland annat som ligger bakom det beslutet. IstĂ€llet har vi löst brandsĂ€kerheten genom ett nĂ€ra samarbete med BrandrĂ„dgivningen dĂ€r vi fokuserat pĂ„ avstĂ„nden mellan byggnadernas fönster, sĂ„vĂ€l vertikalt som horisontellt, eftersom den största brandrisken Ă€r att eld sprids via fönster. Genom att sĂ€kerstĂ€lla avstĂ„nden har vi lyckats leva upp till de strĂ€nga föreskrifter om brandsĂ€kerhet som finns i Norge, sĂ€ger Svein Skibnes.
Vad gÀller att konstruera byggnader som stÄr emot fukt och klarar av ett hÄrt klimat har man i Norge bra expertis.
â Vi har en god tradition av att tillverka byggnadsdetaljer med hĂ€nsyn till regn, vind och snö. Den kunskapen ligger i grunden nĂ€r vi jobbar med mer otraditionell arkitektur som den hĂ€r, sĂ€ger Svein Skibnes.
Speciella vÀrmetak tillverkades för studentboendet. Detta efter en egen princip som Skibnes Arkitekter kommit pÄ. Taken bestÄr av hÄrd mineralull eller polystyren som ligger ovanpÄ trÀ- eller betongkonstruktionen, plus en membrantÀckning. En annan lösning för det kalla klimatet Àr att anvÀnda sig av invÀndiga stuprör. PÄ det sÀttet hÄlls stuprören varma och vattnet fryser inte till is pÄ sin vÀg ner till gatan.
Miljöaspekten var stÀndigt nÀrvarande i projektet, ett arbete som inleddes redan under rivningsprocessen av den gamla studentbyn. 95 procent av rivningsmaterialet sorterades och stora delar Ätervanns. Vidare hade StudenthÀlsan i Trondheim, SiT, krav pÄ projektet som lÄg lÄngt över de föreskrifter som finns i Norge. Man ville att Berg studentby skulle bli ett förebildsprojekt i energieffektivitet.
UtgĂ„ngspunkten var att följa de norska föreskrifterna för energieffektivisering frĂ„n 2007 â tek 07. Under projektets gĂ„ng lyckades man dock fĂ„ till Ă€nnu bĂ€ttre lösningar och bygget uppdaterades till en blandning av passivhus och lĂ„genergihus. Materialen valdes med omsorg för att kunna bygga kostnadseffektivt, energisnĂ„lt och miljövĂ€nligt â samtidigt som man bibehöll en hög arkitektonisk kvalitet. Innovativ anvĂ€ndning av trĂ€ i kombination med andra material var en del i detta, nĂ„got som Ă€ven gick hand i hand med Trondheims strĂ€van om att bli »den moderna trĂ€staden«.
ISOLERING VAR VIKTIG för att behÄlla vÀrmen i bostÀderna och samtliga trÀkonstruktioner har i genomsnitt 45 centimeters mineralull i taken och 35 centimeter i vÀggarna. Fönster och dörrar har ett vÀrmemotstÄnd pÄ under 0,8 W/m2. Trycktester har visat att kuberna har ett luftutbyte pÄ 0,28 liter luft per sekund och kvadratmeter vilket Àr lÄngt bÀttre Àn 0,8 som stod i kontraktet. StudentbostÀderna anvÀnder fjÀrrvÀrme för uppvÀrmning av kranvatten och tvÀttstugorna Àr utrustade med automatisk dosering av miljövÀnligt tvÀttmedel. Genom alla insatser vad gÀller energieffektivisering har Berg studentby blivit ett förebildsprojekt hos Enova, ett norskt statligt företag som verkar för att frÀmja en miljövÀnlig omlÀggning av energibruk och energiproduktion i Norge. SiT tilldelades Àven Trondheim kommuns energipris 2012 genom uppförandet av Berg studentby. I motiveringen stÄr bland annat att: »SiT Àr en förebild för andra byggare och har lyckats med sin ambitiösa miljö- och energisatsning. De bygger med normer som ligger över dagens tekniska krav.«
MiljötÀnket har gÄtt som en röd trÄd genom projektet. Arkitekten vill dock betona att mycket möda Àven lagts pÄ att uppföra ett kvalitativt boende.
â Jag tror inte att energieffektiviseringen pĂ„verkar studenternas vardag, förutom att deras energikostnader blir lĂ€gre. Men för oss Ă€r det en stor utmaning, vad gĂ€ller passivhus och lĂ„genergihus, att kunna bygga ordentliga fönster och fĂ„ in tillrĂ€ckligt med dagsljus i bostĂ€derna. Vi bygger inte hus för att spara energi, utan framförallt för att mĂ€nniskor ska kunna bo i fina miljöer. För allt annat liv pĂ„ jorden Ă€r dagsljus grundlĂ€ggande, sĂ„ ocksĂ„ för mĂ€nniskan, sĂ€ger Svein Skibnes.
Projektet med det nya Berg studentby pĂ„börjades 2007 och den sista trĂ€panelen monterades i januari 2011. Skibnes Arkitekter lyckades leva upp till förvĂ€ntningarna frĂ„n staden om att etablera bra studentbostĂ€der, nĂ€ra bĂ„de centrum, universitetet och kollektivtrafik. Trondheims drömmar om att fortsĂ€tta vara en av de ledande universitetsstĂ€derna i Norge lever i allra högsta grad â precis som deras önskan om att vara »den moderna trĂ€staden«.
â Vi Ă€r stolta över resultatet. Vi tycker att vi har lyckats med att skapa ett studentboende av hög kvalitet och fina utomhusomrĂ„den. Berg studentby Ă€r som en egen liten by i staden, sĂ€ger Svein Skibnes.
Text Erik Bredhe