»Korslimmat trÀ«, KL-trĂ€, Ă€r ett skivÂelement uppbyggt av brĂ€dor eller plank med vartannat skikt korslagt. Den första industriella tillverkningen startade 1996 vid österrikiska KLH. I Sverige tillverkas KL-trĂ€ sedan 2003 av Martinsons, som med sin nya fabrik ska kunna leverera skivor som Ă€r upp till 16 meter lĂ„nga, 3 meter breda och 300 millimeter tjocka. PĂ„ den europeiska marknaden finns ett flertal tillverkare av KL-trĂ€ som delvis har olika dimensioner och uppbyggnader. Den stora variationen mellan leverantörer beror pĂ„ att KL-trĂ€ Ă€n sĂ„ lĂ€nge inte regleras av en generell standard. Eurokod 5 inkluderar Ă€nnu inte KL-trĂ€ annat Ă€n i nationella bilagor, men arbete pĂ„gĂ„r med att föra in KL-trĂ€ i nĂ€sta revidering. Elementen Ă€r enkla att sammanfoga med trĂ€skruv och standardplĂ„tbeslag. VĂ€ggelement sammanfogas ofta med fjĂ€der och not, och i bjĂ€lklag förekommer det att element skarvas halvt i halvt. Leverantörerna pĂ„ marknaden har utvecklat olika detaljer för sina respektive system.
KL-trÀ öppnar för en helt ny frihet i utformning, byggnadshöjder och spÀnnvidder i trÀ. Eftersom trÀ Àr sÄ lÀtt och lÀttbearbetat kan KL-trÀ möjliggöra helt andra prefabricerade och geometriskt komplexa projekt Àn vad som Àr möjligt i andra material och tekniker. Elementen Àr formstabila och robusta, rationellt tillverkade och lÀtta att anpassa bÄde nÀr de tillverkas och pÄ byggarbetsplatsen, vilket ökar möjligheterna vid prefabricering liksom till fritt formad arkitektur. De kan förtillverkas till olika komponenter, bÄde plan- och modulelement och kombineras med bÄde lÀtta regelstommar och till exempel hisschakt av betong, eller kombineras med pÄgjutning. Den effektiva fördelningen av laster i skivan gör att skivelementen kan anvÀndas i vÀggar, bjÀlklag och tak och de medger att man gör hÄltagningar för dörrar, fönster och trapplopp (Fig 1) bÄde vid tillverkningen och pÄ plats. LikasÄ Àr utkragningar för balkonger och andra utskjutande byggnadsdelar lÀtt att Ästadkomma. Elementen kan utnyttjas som höga balkar och Àven effektivt utnyttjas i skalkonstruktioner och veckade takkonstruktioner (Fig 2 & 3).
Brand och ljud Ă€r de mest avgörande frĂ„gorna för KL-trĂ€stommar. Det som inneburit en stor utmaning Ă€r hanterandet av lĂ„gfrekventa vibrationer i stommen, vilket ofta Ă„tgĂ€rdas genom lĂ€mpliga infĂ€stningar av bjĂ€lklagen samt kompletterande yt- och isoleringsskikt. KL-trĂ€ tillverkas vanligtvis av gran, men uppbyggnaden kan varieras genom olika virkeskvalitet i ytskikten beroende pĂ„ om elementen ska klĂ€s in eller ej. För att förbĂ€ttra bjĂ€lklagens vibrationsprestanda kan man anvĂ€nda olika trĂ€slag i olika skikt, liksom pĂ„gjutningar. Olika kombinationer med betong föreslĂ„s allt oftare för att förbĂ€ttra stabiliteten i riktigt höga hus och flera av de senaste förslagen pĂ„ uppemot 30â40 vĂ„ningar anvĂ€nder olika samverkanskonstruktioner med bjĂ€lklag och/eller schakt av betong. Andra projekt utnyttjar stĂ„lstommar med bjĂ€lklag av KL-trĂ€.
Om KL-trÀ klÀs in eller lÀmnas synligt har delvis med tradition att göra och delvis med lösningar för akustik och brand. För goda ljudvÀrden lÀggs i Centraleuropa vanligen ett dÀmpande lager ovanpÄ bjÀlklaget, bestÄende av gips eller betong som ökar bjÀlklagets vikt men inte samverkar konstruktivt med trÀelementen. I Sverige anvÀnds vanligen andra, lÀttare lösningar för uppbyggnaden under golvskikten, vilket leder till akustiska lösningar med exempelvis limtrÀbalkar pÄ undersidan och nedpendlade undertak som bÀr ljudisolering. Brandtekniskt kan vÀggar lÀmnas oinklÀdda, ifall brandsÀkerheten tillgodoses med till exempel sprinklersystem. TrÀytorna kan dÄ efter önskemÄl laseras, mÄlas eller tapetseras. För installationsdragningar kan spÄr med enkelhet frÀsas i KL-trÀskivorna.
TrÀbyggande med KL-trÀ öppnar alltsÄ helt nya möjligheter för arkitekter, konstruktörer och entreprenörer. Den effektiva tillverkningen gör byggprocessen oerhört kostnadseffektiv och snabb, arbetsmiljön blir behaglig och störningar för omgivningen blir minimala under byggtiden. Vad mer kan man önska av ett material, en produkt och ett byggprojekt?
Text Andreas Falk