Allt material ska ingå i ett cirkulärt system där resurserna återanvänds på ett effektivt sätt. Det är bland annat det hållbart byggande alltmer handlar om. Det kan till exempel innebära att man återanvänder och utvecklar befintliga byggnader med påbyggnader för att möta efterfrågan på nya bostäder och lokaler. Det är ett klokt sätt att förtäta våra städer samtidigt som det också minskar resursslöseriet tack vare färre transporter och bättre utnyttjande av befintlig infrastruktur.
– Den största drivkraften för träbyggande är klimatfrågan, men megatrenden är definitivt urbanisering, det vill säga att vi bygger våra städer större och tätare i en redan byggd miljö där människor arbetar och lever. Då är det smart att använda en cirkulär affärsmodell där man låter existerande byggnader få nytt liv med hjälp av påbyggnader i trä, säger Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli.
Ett lyckat exempel på hur man kan förtäta staden på ett hållbart sätt och samtidigt spara både tid och pengar är fastigheten Styrpinnen 15 i hörnet Kungsträdgårdsgatan–Näckströmsgatan mitt i centrala Stockholm. Den vackra sekelskiftesfastigheten ritades av arkitekten Erik Lallerstedt, och när den uppfördes för Hernösands Enskilda Banks räkning under åren 1889–1901 blev den startskottet för stadens finansiella maktcentrum.
Sedan dess har huset renoverats och byggts om ett flertal gånger. Nu totalrenoveras Styrpinnen 15 av den nuvarande fastighetsägaren Vasakronan. Utöver att det befintliga huset har grundförstärkts och byggts om med ny planlösning och nya tekniska installationer, har det även fått en påbyggnad bestående av tre våningar av KL-trä och limträ från Martinsons.
– Till en början fokuserade vi på problemet med sättningar i det gamla huset. Det innebar att en påbyggnad av huset skulle behöva göras med en så lätt stomme som möjligt. Valet av trä blev därför ett både nödvändigt och pragmatiskt beslut. Sedan gillar både vi som arkitekter och Vasakronan som fastighetsägare hållbarhetsaspekten med att använda trä, säger Morten Johansson, ansvarig arkitekt på Dinell Johansson.
Valet av KL-trä och limträ har inneburit många fördelar. Konstruktionens lägre egenvikt, tillsammans med hög prefabriceringsgrad, har bland annat bidragit till ett snabbare montage, vilket löst många av de logistiska utmaningar som ett stort byggprojekt mitt i centrala Stockholm innebär.
– Generellt sett kan man säga att påbyggnader i trä är ett bra sätt att förtäta i befintlig bebyggelse. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det även bättre att skapa arbetsplatser i områden där det redan finns kollektivtrafik och bra närservice. Sedan verkar det som att våra hyresgäster uppfattar inomhusmiljön i ett trähus som mer trivsam. Det gör att vi förhoppningsvis får lättare att hyra ut lokaler samt behålla
befintliga hyresgäster i hus med mycket synligt trä, säger Vasakronans hållbarhetschef Anna Denell.
I Styrpinnen 15 har Dinell Johansson betraktat påbyggnaden som ett modernt utformat tak med tre våningars höjd snarare än en höjning av byggnaden i tre våningsplan. Påbyggnaden sticker ut med sin böljande fasad i plåt som fått en rostbrun strukturlack som påminner lite om nyoxiderad koppar. Invändigt bidrar synliga balkar och pelare av limträ till en varm och ombonad atmosfär.
– När man ska göra en påbyggnad gäller det att först och främst lära känna och förstå det gamla huset. Att läsa på och vara medveten om dess historia och vad som tidigare hänt på platsen. Den moderna trästrukturen på Styrpinnen 15 har blivit vårt sätt att flirta med historien, säger Morten Johansson.
Nya tider innebär nya hyresgäster. När det nygamla bankpalatset står klart under hösten 2020 är det inte en bank, utan en spelutvecklare som kommer att ta fastighetens 4 350 kvadratmeter i besittning.
I Solna, strax norr om Stockholm, har Arenastaden tagit plats som en av Europas modernaste stadsdelar. I takt med att området har utvecklats och vuxit har efterfrågan på hotellrum ökat. Det är anledningen till att Quality Hotel Friends nu bygger ut sin verksamhet med drygt 250 nya rum, placerade i en påbyggnad av KL-trä och limträ ritad av Wingårdhs. De nya hotellrummen fördelas på tre våningsplan ovanpå den lägre delen av det befintliga hotellet som kallas Arena Gate.
– När man tittar på moderna byggnader i betong har de ofta kapacitet att bära mer än vad de är dimensionerade för. Det öppnar upp för en påbyggnad, och väljer man ett lätt material som trä kan man dessutom få ut fler våningar. Det var bevekelsegrunden för att vi valde en stomme av KL-trä och limträ till påbyggnaden av Arena Gate, säger Gert Wingårdh, arkitekt på Wingårdhs.
Påbyggnaden får en svart helglasad fasad med samma utförande som den underliggande byggnaden. Den nya fasaden veckas för att bryta ner skalan, skapa ett vågmönster och anknyta till arenans veckade yta. För att visuellt åtskilja påbyggnaden från den ursprungliga byggnaden är den nedersta våningen indragen från den underliggande byggnadens fasadliv. Även om hotellverksamheten inte kommer att hållas i markplan är intentionen att påbyggnaden ska rama in platsen, lysa upp och vara välkomnande.
– Förtätning har varit en framgångsfaktor, vilket gjort påbyggnader vanligare i attraktiva lägen där man vill få upp exploateringen. Då har träet haft tydliga kommersiella fördelar. Förutom materialets arkitektoniska möjligheter har trästommen också ett väsentligt lägre klimatavtryck. Faktum är att vi numera utgår från trä som stommaterial i alla våra nya projekt, säger Gert Wingårdh.
Vi beger oss norrut till den moderna trästaden Skellefteå. Här har man på många sätt gått från ord till handling när det gäller att ta tillvara sina goda förutsättningar för att driva utvecklingen inom träbyggande framåt. Ett bra exempel är Skellefteå Krafts huvudkontor mitt i centrala Skellefteå. När företaget behövde mer utrymme för att växa vidare valde man att göra det på höjden. Resultatet blev en påbyggnad av KL-trä och limträ på det äldre av de två kontorshusen.
– Att göra en påbyggnad kom upp redan på ett tidigt stadium. Den främsta anledningen var huvudkontorets placering i ett trångt kvarter där det inte fanns utrymme för att bygga nytt. Träspåret var också ganska givet, eftersom Skellefteå har en träbyggnadsstrategi som förespråkar hållbart byggande, säger Rolf Marklund, ansvarig arkitekt på Collage Arkitekter.
Konstruktionen är helt av trä och har levererats av det närbelägna företaget Martinsons. Fasaden är liksom de äldre delarna av huvudkontoret klädd i koppar.
– Både KL-träskivor och limträ har en hög prefabriceringsgrad, vilket effektiviserat montaget och förkortat byggtiden. Det var förstås en stor fördel när den befintliga byggnaden, som i det här fallet, behövde evakueras, säger Rolf Marklund.
Tillbaka till huvudstaden och de gamla industrikvarteren i Hammarby sjöstad som under de senaste åren har genomgått en stor förändring. Kronan på verket är kontorsbyggnaden Trikåfabriken. Här har den ursprungliga tegelbyggnaden från 1929 renoverats invändigt och fått en påbyggnad med trästomme i fem våningar. Projektet är ett bra exempel på hur samtida arkitektur kan fungera som en länk mellan dåtid och nutid.
– Att använda trä i påbyggnaden var ett ganska självklart val för oss. Utöver klimatnyttan visste vi att det skulle resultera i färre förstärkningsåtgärder och att det skulle finnas besparingar att göra i en snabbare process. Vi såg också massor av fördelar med att exponera träet invändigt eftersom det ger en hälsosammare inomhusmiljö och är ett vänligt material som det är lätt att trivas med, säger Matthew Eastwood, uppdragsansvarig arkitekt på Tengbom.
I Trikåfabriken är trä påtagligt och den bärande stommen är en del av gestaltningen. Materialet lyfter fram en ärlig syn på design där inget gömts undan. Ambitionen har varit att mötet mellan gammalt och nytt ska vara så tydligt som möjligt, varför trästommen är exponerad internt och synbar även utifrån.
– Att arbeta med träkonstruktion betyder att man måste tänka hela vägen och se materialet som en estetisk tillgång i arkitekturen. En synlig trästomme innebär att alla inblandade måste vara medvetna om att den här balken eller väggen ska vara synlig, från dem som jobbar med projektering och tillverkning till dem som ansvarar för transport och montage, säger Gustav Essebro, vd på TK Botnia som ansvarat för konstruktionen av påbyggnaden.
De fyra projekten visar att påbyggnader av trä gör det möjligt att förtäta, öka livslängden och använda befintliga byggnader på ett mer flexibelt sätt. Tack vare prefabricerade system av trä går det att bygga med lågt klimatavtryck. Det minskar behovet av mark och ökar möjligheterna att bygga i centrala, attraktiva områden där människor vill bo.
– Det handlar väldigt mycket om att värdesätta det som redan är byggt, både ur en hållbarhetsaspekt och med hänsyn till människors livsmiljöer, säger Susanne Rudenstam.
Text Katarina Brandt
