En av de absolut viktigaste förutsättningarna för att få en bra belysning är att tidigt i planeringen ta med ljuset.
– Belysningen spelar stor roll för gestaltningen, och att få med den på ett tidigt stadium ger helt andra möjligheter. På så vis kan man se till att materialet lyfts fram optimalt med hjälp av både dagsljus och artificiellt ljus. Det gör också att man kan använda dolda och integrerade montageprinciper som bidrar till en helt annan detaljering och ett mer genomarbetat slutresultat, säger Anna Ekberg, ljusdesigner på Paloma Design Studio.
Det finns många olika aspekter att tänka på när man belyser trä. Till att börja med kan man fundera på i vilka situationer det är extra intressant att para ihop ljus och trä och vad man vill uppnå när man gör det.
– Vill man framhäva träet eller hålla tillbaka träkänslan? Lyfta det ruffa eller mjuka? Sätta fokus på den bärande konstruktionen i sig eller dölja den? säger Torbjörn Eliasson, ljusdesigner på White Arkitekter.
För närvarande håller han på att ljussätta Ikeas nya designkontor i Älmhult, med synliga limträbalkar och kraftiga pelare i trä. Genom att belysa dem lyfts både den gedigna konstruktionen och värmen i träet.
– Om man har en byggnad med synlig trästomme kan det vara fint att framhäva den grova konstruktionen snarare än att trolla bort den. Det är en princip som med fördel kan användas också på byggnader med trästomme och glasfasad, säger han.
I villaprojekt jobbar han ofta med ramsågat virke, som ger fina ytor att belysa.
När man lägger släpljus på dem, det vill säga belyser dem ur låg vinkel, framhävs nämligen den fina texturen.
– Med betong och gips får man inte alls samma effekt. Och om man skulle använda släpljus på en målad yta måste man tänka på att det får varje penseldrag att framträda väldigt tydligt. Så i de fallen brukar jag alltid prata med hantverkarna så de vet var de ska vara extra noga, säger han.
Många som inte är vana vid att jobba med belysning kan ha en tendens att fokusera mer på lampsättningen än på ljussättningen och vad man vill att belysningen ska lyfta fram.
– Visst kan lampan synas som ett försiktigt smycke, men det viktigaste är att aktivt arbeta med ljuset för att lyfta det man vill på ett effektfullt sätt. Det här gäller inte minst när man vill få fram värmen i träet. Jag tycker om att hitta det enkla. Träytor som har ljussatts med hjälp av bra avskärmade armaturer kan i sin tur ljussätta resten av rummet, säger Svante Pettersson, ljusdesigner på Bjerking i Uppsala.
De två broarna Fyrisspången och Eddaspången i Uppsala, som han nyligen har ljussatt, är bra exempel på det. Den ena bron är helt av trä, medan den andra är gjord av stål med trädurk.
– Den ljusa trädurken fungerar som en reflektor som slår upp ljuset och lyser upp fackverken ovanför. När man tittar på broarna från sidan ser man hur valvbågarna försiktigt lyfts fram utan någon synlig ljuskälla som belyser dem, berättar han.
Golvet på träbron har en naturlig neutral träfärg, men staketet har målats med en mörkare lasyr.
– Det gör att golvet framträder mest och att vi får en bra balans. Om allt hade varit lika ljust hade det blivit en väldig hårdhet i ovankanten, säger Svante Pettersson.
Man måste också tänka på att träet ändrar färg med tiden, och för målade och behandlade ytor bör man väga in blankheten.
– Om ytan är blank vill man inte ha för hårt ljus som ger ovälkomna blänk och reflektioner och får materialet att se plastigt ut, säger Sofie Bamberg, ljusdesigner på Paloma Design Studio.
Hon tycker att ett mjukt och diffust ljus ofta passar bra i de flesta sammanhang när man belyser trä, men att koncentrerade ljuspunkter på väggen däremot har en tendens att förvränga materialet.
– Det här varierar förstås mellan olika byggnader och rum och vad det är man vill förstärka. I vissa fall kanske man vill skapa kontraster. Ett fint exempel på det kan vara att belysa halvtransparenta träkonstruktioner som träribbor och rotting och därigenom skapa intressanta kontraster och skuggverkan, säger Sofie Bamberg.
Ett annat övervägande handlar om färgtemperaturen, som mäts i kelvin. Låga färgtemperaturer innebär en varmare färgton, likt ljuslågor och eld, medan höga färgtemperaturer ger ett kallare ljus som mer liknar dagsljuset.
– När vi belyser trä rör vi oss nästan uteslutande i det varma spektrumet, sällan högre/kallare än 4 000 kelvin. Ett varmt ljus med god färgåtergivning är generellt sett bättre för att lyfta fram träets naturliga egenskaper, säger Anna Ekberg.
Svante Pettersson tycker att man ibland kan behöva gå väldigt lågt i kelvintal för att få en behaglig värme om det handlar om LED-ljus.
– För att få samma varma känsla som man fick med de gamla glödlamporna kan det fungera bra med 2 300 kelvin eller till och med 1 900 kelvin om man verkligen vill förstärka känslan, säger han.
Det räcker dock inte att titta på färgtemperaturen. Minst lika viktigt är att se till att man använder ljuskällor med bra färgåtergivning, vilket mäts i CRI (colour rendering index).
– Färgåtergivningen bör ligga på minst 90 cri, helst mer, och ljuskällan måste ha en bra återgivning i hela spektrumet. Återgivning av de röda tonerna är speciellt viktiga när man belyser varma material som trä. LED-ljuskällor med dålig återgivning i det röda spektrumet kan skapa ett förvrängt och onaturligt intryck, säger Anna Ekberg.
För att få bästa resultat är det viktigt att göra ordentliga provbelysningar och att testa ljuskällan och armaturen man vill använda mot det tänkta materialet. Kombinationen av armaturens placering, ljuskällans färgtemperatur och färgåtergivning liksom materialets textur kommer att påverka vad som framhävs.
– Ett visst ljus kan göra att träet ser sjaskigt ut, ett annat förädla det och ett tredje göra att det inte syns. Därför ska man alltid provbelysa med rätt armatur på rätt ställe, säger Torbjörn Eliasson.
Text Sara Bergqvist
