Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor.

Via härbre till sporthall

Krönika av Jakob Nobel

STOCKHOLM När Tyresöhallen skulle om-, på- och tillbyggas ställdes jag och mina kollegor inför valet av fasadmaterial på gavelfälten, vid det förhöjda taket, samt på den tillbyggda läktarens fasad mot söder. Materialet skulle, förutom de vanliga krav som ställs på utvändiga beklädnader, även klara hårda fotbollar från den intilliggande bollplanen.

Vanligtvis prövar man då ett antal möjliga material, ställer upp dem mot varandra och jämför för- och nackdelar tills man har en vinnare. Andra gånger får man en omedelbar idé som man sedan prövar och får godkänd av beställaren. Så gick det till denna gång.

Träfasader med stående paneler som är sågade, utan profiler och omålade. Grova dimensioner eftersom detta är en helt annan typ av byggnad än man normalt tänker på som trähus. En vanlig panel skulle föra tankarna till en villa eller stuga. Här krävdes en grövre, mer skulptural effekt och en skala anpassad till byggnaden. Valet föll på värmebehandlad furu, finsågad och spontad i dimensionen 21 x 142 med locklister 32 x 95 på var tredje panelskarv. Ingen ytbehandling efteråt, inget underhåll. Träet tillåts gråna, ojämnt och naturligt. Beställaren Tyresö kommun hade inga invändningar.
Varifrån kom då denna ingivelse? De flesta idéer bryr man sig aldrig om att spåra bakåt, men Tyresöhallens träfasad kan jag härleda till en byggnad jag sett några veckor tidigare. Det var ett minst trehundraårigt härbre på Norsk folkemuseum, Bygdøy.

Jag var i Oslo för en rockkonsert med min bror och våra söner. Vi stannade några dagar och turistade, bland annat på Bygdøy, Norges Skansen – ett måste för alla intresserade av träteknik, arkitektur eller byggnadskonst. Där står alltså härbret. Väggarna är klädda med liggande brädor som överlappar varandra ungefär som fjällpanel men av en helt annan dimension, minst 12-tums bredd som jag minns det. Brädorna är inte kantsågade, trädets ytterkontur under barken är synlig. Virket är nästan svart efter otaliga tjärstrykningar. Ingen direkt likhet med sporthallens fasad, men ändå är jag säker på att det var härbret som födde idén. En insikt om träets möjligheter till nya lösningar.

Ska man söka inspiration inför projekteringen av till exempel ett varuhus, behöver man kanske inte nödvändigtvis åka och titta på just varuhus. Grottbostäder i Kappadokien kanske?

Läs de senaste krönikorna