Vad har varit syftet med Wood2new?
â Projektet syftade till att lyfta fram nyupptĂ€ckta egenskaper hos trĂ€ samt till hur man kan synliggöra marknadsfördelarna med trĂ€. Min del var att forska pĂ„ trĂ€ets förmĂ„ga att lagra energi, frĂ€mst i form av energi frĂ„n fukt. En kollega forskade samtidigt pĂ„ den psykologiska aspekten av trĂ€. Vi ville hitta sambandet mellan det upplevda och den fysiska förklaringen till upplevelsen.
Förklara begreppet hygrotermisk massa.
â Det handlar om trĂ€ets potential att absorbera fukt. Under dagen kan vi anvĂ€nda solens energi, som vi normalt försöker begrĂ€nsa, till att torka ut vĂ€ggarna. PĂ„ natten nĂ€r temperaturen sjunker ökar luftens relativa fuktighet, RF. Fukten absorberas dĂ„ tillbaka in i vĂ€ggarna och absorptionsenergin frĂ„n fukten avges till rummet som vĂ€rme. Allt det hĂ€r Ă€r möjligt tack vare trĂ€ets emissivitet och vĂ€rmeledande egenskaper.
Hur mycket energi kan den hygrotermiska massan faktiskt spara?
â Vi har Ă€n sĂ„ lĂ€nge bara gjort berĂ€kningar pĂ„ det utan nĂ„gra mĂ€tningar. I vĂ„ra berĂ€kningar Ă€r vi pĂ„ samma nivĂ„ som energibesparingen med termisk massa, runt 10â15 procent besparing jĂ€mfört med att inte utnyttja den hygrotermiska massan. Det Ă€r sĂ„ pass stora besparingar att om vi bygger ett lĂ„genergihus utan att ta hĂ€nsyn till den hygrotermiska massan, sĂ„ skulle huset egentligen kunna nĂ„ passivhusnivĂ„.
Vilka faktorer Àr viktiga att ta hÀnsyn till vid den konstruktiva utformningen?
â Det Ă€r tvĂ„ viktiga faktorer som spelar in. Den första Ă€r byggnadens ventilationssystem som hjĂ€lper till att acklimatisera rummen. Det Ă€r viktigt att konstruktionen Ă€r lufttĂ€t. Den andra faktorn Ă€r hur ytskikten Ă€r behandlade. Obehandlat trĂ€ ger störst effekt, om man tĂ€cker materialet Ă€r det viktigt att det Ă€r med ett diffusionsöppet material. MĂ„lade ytor ger mycket sĂ€mre effekt.
Behöver hela konstruktionen vara av trÀ eller kan den bestÄ av andra material?
â Nej, den behöver inte vara helt av trĂ€. Vi planerar att undersöka vad en konstruktion helt av trĂ€ har för inverkan pĂ„ effekten av den hygrotermiska massan.
Hur kan det fungera rent praktiskt?
â I badrum slösar vi med energi, ofta har vi 3â5 grader högre temperatur dĂ€r bara för att det kĂ€nns kallt nĂ€r vi stiger ut ur duschen med en fuktig kropp. Men varför vĂ€rma rummet hela tiden för de minuter vi stiger ut ur duschen?
â Om vi i stĂ€llet har badrum dĂ€r tak och övre delen av vĂ€ggarna Ă€r tĂ€ckta med exponerat trĂ€ kan vi anvĂ€nda den energi som vĂ€ggarna och taket tar upp nĂ€r vi duschar till att vĂ€rma upp badrummet tillfĂ€lligt. TrĂ€ets fuktupptagningsförmĂ„ga Ă€r tillrĂ€cklig för att vĂ€rma rummet med minst tvĂ„ grader. SĂ„ det blir extra vĂ€rme i rummet precis nĂ€r mĂ€nniskor vill ha det, övrig tid hĂ„ller badrummet samma temperatur som resten av huset.
Om du fick möjlighet att fortsÀtta forska, vad vore ett drömforskningsprojekt?
â Att fortsĂ€tta forska pĂ„ hygrotermisk massa och dess potential. TĂ€nkbara omrĂ„den skulle kunna vara »Bo i trĂ€ â ett material för inomhusklimatstyrning«, »Varför Ă€r det bĂ€ttre att bo i hus av trĂ€?«, »Hur kan vi utnyttja trĂ€ets egenskaper optimalt för klimatstyrning?« och »Hur stor betydelse har det att bo omgiven av trĂ€ för vĂ„r komfort och hĂ€lsa?«.
Text & Foto David Valldeby
Hela studien kan laddas ned pÄ wood2new.org/publications
Kristine Nore har en bakgrund som konstruktör pÄ före detta Moelven Massivtre och har jobbat mycket med byggnader av KL-trÀ. Hennes doktorsavhandling handlade om ventilerad trÀpanel. Hon arbetar nu som forskare vid Norsk Treteknisk Institutt.