Hur har du hamnat här?
– Det är en lång men medveten resa. Jag utbildade mig på Arkitekturskolan vid KTH i Stockholm och hade även ett utbytesår i Tokyo. Efter det har jag bland annat jobbat på Sandellsandberg, som jobbar väldigt designorienterat och med höga ambitioner vid utförandet. Dessutom undervisade jag en period vid KTH. 2015 sökte jag mig till Folkhem och en roll som projektutvecklare. Jag ville lära mig mer och bredda mig. Det som var så intressant var deras tydliga klimatprofil och att få möjlighet att utveckla projekt i trä.
Var det svårt att gå från arkitekt till projektutvecklare?
– Inställningen och angreppssättet är snarlikt, men det är en mängd kunskap som man behöver ta in för att kunna jobba som projektutvecklare. Man följer projektet på ett helt annat sätt och genom fler faser. Det innebär att jobba både med politik, affärsmässiga beslut och genomförandefrågor som upphandling och entreprenadkostnader. Jag bryr mig om samma saker i projekten som förr, men nu är jag klokare, har ett grepp om helheten och förstår på ett annat sätt hur man kan bevara det som är bra. Man måste alltid förhandla med sig själv och andra för att få ihop alla bitar.
Vad menar du med att förhandla med sig själv?
– Att hålla fast vid en vision som handlar om att få ihop plats, kravställning, ekonomi och arkitektoniskt uttryck och att renodla den, att förstå vilka som är de bärande kvaliteterna som skapar personlighet. Det blir mycket mer komplext, men om man hela tiden söker upp bra och rätt beslutsunderlag så kan vi vara tryggare i våra beslut. Jag känner mig lugnare i projekten, eftersom jag kan vara med och bestämma vilka kvaliteter det är som vi verkligen ska ta hänsyn till.
Vilka parametrar tar ni då hänsyn till?
– Konventionellt tittar man oftast på nyckeltal och ekonomi, men det som har varit superviktigt för mig är att spänna musklerna och även värdera andra aspekter som klimatpåverkan och arkitektur.
Är det svårt att få gehör för det internt?
– Det finns inga etablerade sätt att mäta klimatpåverkan, vilket gör det svårt. Det är mer ett förhållningssätt, vilket kan skapa en del osäkerhet eftersom man hela tiden behöver bevaka kostnadskostymen. I Cederhusen har vi drivit gestaltningsfrågorna väldigt hårt, och när vi frågar köparna är det arkitekturen som varit avgörande för köpet, och sedan är det klimatprofilen, det vill säga trähus, på plats två.
Vilka hållbarhetsaspekter har ni vägt in?
– Primärt är det koldioxidutsläppen, vilket är hela filosofin varför vi bygger med trä. Samhället behöver strypa utsläppen nu. Det är den parameter som vi hela tiden pratar om.
Det är väldigt mycket betong i grunden. Hur har det påverkat?
– Betongen krävs för att hantera platsen då husen står ovanpå Norra Länken. Med träets låga egenvikt ovanpå kan vi bygga alla de våningar som detaljplanen medger.
Vad har varit utmaningarna?
– Bland annat att ha kontroll på lasterna hela vägen ner på huskropparna. Husen står på en sorts brobalkar som leder ner lasterna genom tunnelväggarna på de tre tunnlar som går diagonalt under husen. För att stabilisera husen har vi jobbat med pågjutningar på bjälklaget. Vi behövde få en väldigt jämn viktfördelning, det är ett intrikat nät av linjer och punktlaster som har gjort att en jämn viktfördelning har varit det enda sättet att förstå hur lasterna går ner på rätt ställe.
Hur viktig har träfasaden varit?
– Den har varit oerhört viktig, vi vill signalera att det är en träbyggnad. Brandförsvaret har mest velat diskutera fasadbrand, eftersom huset är över 40 meter. Fasaden är därför brandimpregnerad, en tvåkomponentslösning som inte vattnas ur. Valet av cederträ och brandskyddet gör att fasaden kräver mindre underhåll än många andra lösningar.
– Vi har även involverat den uppstartade bostadsrättsföreningen som sedan ska ta över huset i hur vi viktar olika system. Ska vi lägga mer pengar i entreprenaden för något som kräver mindre underhåll eller tvärtom?
Hur utvecklar ni er kunskap?
– Dels har vi besökt flera olika projekt i främst Norden, dels har vi grundligt följt Veidekke Eiendoms projekt i Trondheim där de byggde två likadana hus, men med betong- respektive trästomme. Där har vi följt både arbetsmiljö och ekonomi. Det handlar om att lära sig så mycket som möjligt för att kunna ta det vidare till kommande projekt. Bland annat så har vi insett att gipsskivorna står för nästan 20 procent av klimatpåverkan då man har gått över till trästomme. Hur kan vi reducera det för kommande byggnader?
– Tack vare att vi jobbat digitalt och utvecklat allt i BIM så har vi lättare kunnat se var vi kan optimera huset, till exempel med tunnare väggar högre upp och tjockare längst ner, vilket är en unik möjlighet med ett trähus. Tillsammans med Bjerking gjorde vi även en första livscykelanalys som låg till grund för upphandlingen av stomleverantör. En viktig del som vägde in då vår totalentreprenör Veidekke entreprenad valde Setra var den korta transportsträckan, då avståndet är en av de faktorer som påverkar livscykeln mest.
– För transporter har Stockholms stad ett eget logistiksystem för hela Hagastaden, alla leveranser behöver bokas, och vi kommer bara använda just-in-time-leveranser. Vi kan visa på skillnaden, att med trä så behöver vi inte lika många incheckade leveranser för en viss storlek av byggnad. Dessutom har folk flyttat in runt omkring, så färre transporter är positivt för hela stadsmiljön.
Text David Valldeby
