»Det handlar om att visa patienterna att de har ett värde.«

Trä möter Stefan Lundin

Begreppet »läkande arkitektur« har uppstått ur förståelsen för att den fysiska miljön kan påverka det medicinska behandlingsresultatet. Den tidiga forskningen inom miljöpsykologin handlade till stor del om relationer till andra personer, fysiska avstånd etc. Stefan Lundin, partner på White och sedan 2011 industridoktorand vid Chalmers, berättar mer.

Läkande arkitektur, vad innebär det?

– Att en fysisk miljö kan stärka patienten, bidra till läkande och återhämtning i såväl fysisk som psykisk mening. Själva verkansmekanismen synes vara de bidrag miljön kan ge till just reducerad stress. Forskaren och miljöpsykologen Roger Ulrich är känd för en undersökning från 1984 där han studerade gallstenspatienter. En del av patienterna i studien hade utsikt mot natur och andra mot en tegelvägg. De som hade utsikt mot natur låg inne kortare tid, klagade mindre på behandlingen och tog färre medikamenter. En miljö med rika naturanslag kan bidra till den läkande arkitekturen. Forskningen har utvecklats sedan dess, men den faktiska kunskapen om den fysiska miljöns betydelse är fortfarande begränsad. 

– Natur är det flera som lyfter. Och jag tror att också naturliga material, sådana som vi genom evolutionen har en koppling till, skulle kunna ha betydelse för vårt välmående, men vi kan inte säga med säkerhet att de har läkande effekt. Det är något jag har tagit fasta på. Jag försöker att se mig som forskare, och då behöver jag belägg för att kunna argumentera för min sak. Jag utgår i hög grad från den psykiatriska slutenvården på Östra sjukhuset som stod färdigt 2007. Där jobbade vi mycket med inslag av trä, fick goda resultat och kunde visa på minskade tvångsåtgärder gentemot patienterna, men vi har inte kunnat föra i bevis vad som bidrog till detta.

Är det svårare att föra i evidens?

– Det är svårt att isolera en enda faktor. Vetter rum åt samma håll? Är det samma personal? Och så vidare. Många skilda faktorer kan påverka. Det är svårt att få ett resultat som visar om en enskild faktor spelar någon roll. I medicin kan man göra mer säkra så kallade dubbelblinda studier där endast en parameter åt gången studeras. I jämförelse med den medicinska forskningen så har forskningen kring den fysiska miljöns betydelse en låg evidensgrad.

Är den ekonomiska nyttan av läkande arkitektur svårare att påvisa än när det gäller medicin?

– När Östra sjukhuset var färdigt så redogjorde psykiatriläkaren Lennart Bogren för den minskade andelen tvångsåtgärder. Han gjorde det i antologin Arkitektur som medicin. Jag gav den till Roger Ulrich vid en konferens, och han refererade direkt från den vid sin presentation och sa »hade man fått samma effekt med en medicin som det vi kunde visa med den fysiska miljön så hade det omedelbart blivit en världs­sensation«. Att vi som arkitekter vill att man ska satsa mer i dessa miljöer handlar delvis om att man kan få något till­baka. Alla siffror som kan hänföras till ekonomiska vinster, eller kanske snarare mindre utgifter, och som man lyckas få till i dessa sjukvårdssammanhang är oerhört slagkraftiga.

Hur jobbar du med kontrasten mellan intuition och evidensbaserat?

– En del av problematiken är hur man vinner kunskap. En viktig del i projektet med Östra sjukhuset var att ledningen i psykiatrin tyckte att arkitektur var ett verktyg för att kunna förbättra vården. Vi hade därmed en väldigt bra ingång för att kunna föra djupgående diskussioner kring detta genom hela projektets gång. Hur ska vårdrummen se ut? Genom att jobba med bildpar – jämförande bilder med andra miljöer, till exempel hotell – kunde vi tydligt påvisa vad som förändras i upplevelsen med olika lösningar. Vi kunde komma åt den känslomässiga dimensionen i detta.

Hur har du tagit det här vidare?

– Många av de här idéerna handlar om att se till patienternas vardag inom psykiatrin. Patienterna kommer in och är väldigt sjuka. Sedan handlar det om att kunna vakna upp och ha ett litet närområde. Att stegvis kunna fungera i ett socialt sammanhang. Det handlar om att visa patienterna att de har ett värde. De ska inte se att miljön är skyddad för att de är potentiella våldspersoner. Ta bort saker som kan skapa negativa påminnelser om deras sjukdom. 

Vad skapar stress?

– Forskarna har svårt att veta det, och det blir än svårare när det ska kopplas till den fysiska miljön. Men det förefaller alltmer troligt att det är nära kopplat till våra känslor. Det pratas ofta om olika dimensioner, som psykisk, fysisk och social hälsa. Också de sociala sammanhangen har en stor betydelse för hur vår hälsa utvecklas.

Hur får ni in dessa tankar i andra projekt?

– På White har vi ett kunskapsnätverk, en forsknings- och utvecklingsavdelning. I till exempel kontorsprojekt diskuterar vi behovet av att kunna dra sig tillbaka, få in trä, ha dagsljus och utsikt. Även om mycket forskning har haft sitt fokus i vårdmiljöer så utförs sådan också inom andra områden. Utformningen av till exempel aktivitetsbaserade kontorsmiljöer skapar mycket diskussioner, men där kommer kanske andra överordnade frågeställningar in först. Frågor som var min plats är i hierarkin, om jag tillhör en grupp. Det är så många faktorer som spelar in.

– I sjukhusmiljöer diskuterar vi hur man kan berika en miljö och hur man kan komma ut i naturen. Vi försöker att göra kringbyggda gårdar för att man som tvångsvårdad ska känna sig mindre instängd. Vi jobbar med de tankarna kring naturens betydelse i Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Där finns bland annat en innergård med träd och mycket växtlighet. Man kan konstatera att vi bara börjat gnaga lite i kanten på detta stora och fascinerande område.

text David Valldeby

Personligheter som trä har mött

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor. Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy.