Vad hände efter att du hade presenterat din avhandling?
– När jag hade presenterat min teoretiska avhandling började jag fundera på hur produkten skulle kunna utvecklas på riktigt. Jag fick ett anslag av sågverksindustrin i Steiermark i sydöstra Österrike, och tillsammans med tre av dess medlemmar utvecklade vi KL-trä och grundade företaget Klh Massivholz. Därefter föll det sig naturligt att jag fortsatte att forska om KL-trä. 2002 grundade vi ett kompetenscenter för att kunna utöka forskningsområdena kring produkten. Totalt har mer än 12 miljoner euro investerats i forskning de senaste 30 åren.
Hur ser du att KL-trä kan fortsätta att utvecklas?
– Jag skulle i dag säga att du varken kan planera en karriär eller förutsäga utvecklingen av en trend. De senaste åren har varit mycket tillfredsställande och framgångsrika för branschen när det gäller produktionsvolymer. Naturligtvis har den tvåsiffriga tillväxttakten lett till positiva prognoser. Men i dag är jag i självisolering – på grund av coronakrisen – och i denna situation är det därför svårt att sia, och jag vill därför undvika att göra en prognos för de kommande tio åren. Enligt mottot »tänk globalt, agera lokalt« ser jag den opatenterade idén om KL-trä som en global lösning för en lokalt fungerande virkes- och byggbransch.
Att använda KL-trä som synliga fasadelement, är det möjligt och i så fall vad är viktigt att tänka på?
– KL-trä är en limmad produkt, varigenom de enskilda skikten är arrangerade tvärs 90 grader mot varandra och skapar en låseffekt. Detta måste beaktas i verifieringsproceduren samt hur spänningarna uppstår mellan de enskilda skikten, jämför med till exempel plywood. Båda produktfamiljerna med sina låsta lager är känsliga för luftfuktighet. Detta är också anledningen till att KL-trä endast har godkänts för serviceklasserna I och II enligt Eurocode 5. Direkt och permanent väderpåverkan kan inte rekommenderas utan skyddsåtgärder.
Varför tror du att KL-trä har blivit så populärt de senaste tio åren jämfört med andra massiva träprodukter?
– I förhållande till andra paneler av trä är KL-trä helt klart en industriellt tillverkad produkt. Dessutom tillåter det planering som planelement, det är därmed jämförbart med att bygga med betong. Konstruktioner som planeras i betong kan även realiseras med KL-trä.
Vilka hjälpmedel skulle du rekommendera för en överslagsdimensionering?
– Varje KL-trätillverkare erbjuder konsulttjänster till arkitekter och ingenjörer och har egna lösningar för verifiering. Vi på Holz Bau Forschungs har också utvecklat ett mycket lättanvänt och modulärt mjukvaruverktyg och gjort det tillgängligt gratis (cltdesigner.at). Det är också värt att nämna
de handböcker om KL-trä som getts ut i många länder (till exempel Österrike, Sverige, Kanada).
När ser vi en gemensam europeisk KL-trästandard för tillverkning och dimensionering?
– Motsvarande utkast till standarder finns tillgängliga både för produktion och för dimensionering och design. Det är därför bara en tidsfråga innan standarder för hela Europa kommer att finnas tillgängliga. Eurocode 5 håller på att revideras. Den nya versionen bör inkludera allt om KL-trä. Ett konkret publiceringsdatum är svårt att säga, men kanske 2023.
Har KL-trä några svagheter som är viktiga att ta hänsyn till?
– I allmänhet bör det noteras att trä är känsligt för fukt. Fukt kan tränga in i KL-trä både från utsidan och insidan av en byggnad. Särskild uppmärksamhet behöver ges till konstruktionsförfarandena för brott- och bruksgränstillstånd samt strukturens hållbarhet. I detta sammanhang är det viktigt att utveckla lämpliga lösningar för träkonstruktion.
Har du några tankar om hur KL-trä kan användas för att minska energianvändningen i en byggnad?
– Trä är ett kapillärt poröst material och har en genomsnittlig andel porer på 50 till 60 procent. Det innebär att trä har en mycket stor inneryta som absorberar vatten från luften. Det påverkar praktiskt taget alla fysiska, mekaniska och tekniska egenskaper hos trä, även industriellt tillverkade träprodukter som KL-trä. I träkonstruktioner som är skyddade mot väder uppnås vanligtvis en balanserad fuktkvot på cirka 10 till 12 procent. Detta har bevisats genom långsiktiga mätningar i väggkonstruktioner i bostadshus byggda med KL-trä. I detta önskvärda luftkvotsområde kan en värmeledningsförmåga där lambda är runt 0,14 W/mK förväntas. Detta motsvarar en ekvivalent isoleringstjocklek (med lambda 0,04 W/mK) på cirka 30 millimeter för en 100 millimeter tjock vägg av KL-trä.
Kan du nämna några bra kombinationer av KL-trä och andra produkter för att minska mängden material (statiskt sett har en KL-träbyggnad ofta en överkapacitet)?
– KL-trä kan användas både som ett enskilt bärande element och i form av olika hybridlösningar. Det är alltså framför allt så kallade bjälklagskassetter (rib panels) – en trä-trähybrid av limträ och KL -trä – som gör det möjligt att realisera större spännvidder. Kompositlösningar med betong, stålprofiler och fanerbaserade industriella träprodukter är också värda att nämna.
Text David Valldeby
